Människan är den enda primaten som går runt med kläder, ångest och en ovanligt stor penis. Jämfört med gorillor och schimpanser sticker denna kroppsdel ut, både i längd och omkrets. Det är biologiskt sett rätt märkligt. Naturen är annars snål. Den bygger sällan något större än nödvändigt.
Evolutionens mest överskattade kroppsdel


Mest läst i kategorin
Just därför har frågan gnagt på forskare i årtionden. Varför denna överdimensionering? Vad var poängen?
Evolutionsbiologer vid University of Western Australia har nyligen försökt reda ut saken i en studie publicerad i PLOS Biology. Upplägget var enkelt men effektivt. Drygt 800 personer fick bedöma datorgenererade män som varierade i tre avseenden: längd, kroppsform och penisstorlek.

Tolv centimeter och sedan tar det stopp
Kvinnor fick rangordna hur sexuellt attraktiva männen var. Män fick bedöma hur stort hot eller hur stark sexuell rival figurerna utgjorde.
Resultatet var förvånansvärt nyktert skriver DN. Ja, penisstorlek har betydelse för hur attraktiv en man uppfattas. Men bara upp till en viss gräns. Runt tolv centimeter, ungefär det globala genomsnittet i slakt tillstånd, planar effekten ut. Mer än så ger inga extra poäng.
För män däremot fanns ingen övre gräns. Ju större penis, desto större rival ansågs mannen vara. Det säger något viktigt. Fixeringen är i hög grad intern. Män imponeras av män. Kvinnor noterar, värderar – och går vidare.
Läs även: Vi blir inte mer nationella – vi blir mer professionella

Senaste nytt
Den nakna påfågeln
Forskarna drar slutsatsen att den mänskliga penisen främst utvecklats som ett sexuellt ornament. Ett visuellt attribut. Ungefär som påfågelns stjärt eller paradisfågelns fjädrar. Den signalerar genetisk kvalitet snarare än praktisk funktion.
Liknande resonemang finns i äldre forskning publicerad i Proceedings of the Royal Society B och Archives of Sexual Behavior. Där pekar resultaten åt samma håll: penisstorlek spelar roll i initiala bedömningar men har mycket begränsad betydelse för faktisk sexuell tillfredsställelse eller långsiktiga relationer.
Evolutionen valde alltså dekoration framför effektivitet. Det händer oftare än man tror.

När biologin möter vardagen
Stefan Arver, endokrinolog och androlog vid Karolinska universitetssjukhuset, tycker studien är välgjord men vill nyansera bilden.
Han påpekar att den handlar om evolutionära mekanismer, inte om hur attraktion fungerar i ett modernt samhälle. Forskning från bland annat University of California visar att faktorer som empati, hygien, social kompetens och praktisk förmåga väger betydligt tyngre när relationer faktiskt ska fungera.
Med andra ord: det som fungerade på savannen är sällan avgörande i en bostadsrättsförening.
Läs även: Därför orkar högpresterande samhällen inte ligga
Naturens lilla ironi
Evolutionen byggde en kroppsdel som gav viss utdelning. Sedan tog det stopp. Därefter har kulturen blåst upp betydelsen tills den blivit groteskt missförstådd.
Den kanske mest avslöjande detaljen i all forskning på området är också den mest vardagliga: den mest åtråvärda egenskapen hos en man är inte storlek, utan händighet. Förmågan att lösa problem. Att få saker att fungera.
Evolutionens mest överskattade kroppsdel fick sin chans. Resten är marknadsföring.
Läs även: Därför blev 70-talets barn mer tåliga

Viggo Cavling har skrivit om det goda livet sedan det tidiga 90-talet. Först i den egna konsttidningen Beckerell, sedan följde Nöjesguiden, Dagens Nyheter, Resume, Svenska Dagbladet, Travel News och RES, bland annat. Allt enligt devisen gör man mycket får man mycket gjort. Gör man lite händer ingenting.

Viggo Cavling har skrivit om det goda livet sedan det tidiga 90-talet. Först i den egna konsttidningen Beckerell, sedan följde Nöjesguiden, Dagens Nyheter, Resume, Svenska Dagbladet, Travel News och RES, bland annat. Allt enligt devisen gör man mycket får man mycket gjort. Gör man lite händer ingenting.










