Hur bygger man egentligen en båt? Här berättar entreprenören och båttillverkaren Lars Wiklund om vägen till Maxibåten och hur den seglade upp som Sveriges mest sålda båt. 

ANNONS

Eftersom Maxi blivit något av en veteranbåt, vill jag gärna dela historien bakom alla framgångar med er. Allt började efter att jag avslutat mina ekonomistudier vid Göteborgs Universitet, då möjligheten dök upp att arbeta tillsammans med Gunnar Andersson på Telfa AB.

Inom Telfa innehade Andersson agenturen till en uppsjö av kända, marina varumärken, som Jabsco, Morse Controls, Raritan Engineering och Steermaster.

Egen tillverkning av kungskryssaren

Framförallt hade Telfa egen tillverkning av Kungskryssaren. Där fick jag ansvar för tillbehörssidan, som min bror Lennart, tidigare hade skött, men även möjlighet att sätta mig in i Kungskryssaren. En lärorik tid, som lärde mig mycket om både båtproduktion och försäljning.

Maxi 77
En varm sommarkväll i en naturhamn ombord på en Maxi 77. Hur många började inte sitt segelliv så här? (Foto: Wiki Commons)

I slutet av 60-talet behövde Telfa förstärkning på den industriella delen av Jabsco. Det föll sig så att min gode vän Stellan Westerdahl, som jag seglat 5-0-5 med under många år, fick det jobbet.

Stellan hade då börjat segla med Pelle Petterson, så det blev naturligt att vi tre umgicks väldigt mycket. Pelles pappa Helmer, som bland annat konstruerat PV 444, och min pappa Harald var även de, nära vänner och kollegor på Volvo, vilket förklarar att vi haft nära kontakt genom åren. 

Näsa för affärer

Gunnar Andersson som var en gemytlig person, med näsa för affärer, var även en känd seglare, som byggde några vackra 5.5 M båtar, ritade av Einar Olsson med namnet ”Fantasi”.

Tillsammans med Pelle, Stellan, Gunnar bildade vi sedermera Pelle Petterson AB, i Telfas lokaler. Till en början tillverkade vi egenkonstruerade ändstycken i rostfritt stål för wire. Det följdes upp med master i aluminium i Pelle Petterson design, med en ”fastback” backsida för att minska turbulensen. 

ANNONS
ANNONS

Masterna tillverkade vi tillsammans med Michel Briand, en gammal seglarkompis, i La Rochelle. När Maxiproduktionen senare kom upp i högvarv, skulle just det samarbetet komma att bli ganska omfattande.

Behövde en ”mjölkkossa”

Pelle som länge närt tanken om att skapa, vad han kallar en ”mjölkkossa”, hade insett att motorbåtslivet skulle komma att växa lavinartat. Så även seglingen. Något som även min far Harald räknat ut. 

Vi var rörande överens om att vår första båt skulle vara en familjebåt, och att den skulle vara både rymlig och snabb, med rätt prislapp. Marknaden saknade helt enkelt en rationellt tillverkad ”folkbåt”.

Visst fanns IF-båten, men den var långkölad, trång och långsam. Något modernare behövdes och det fick bli Maxi 77.

Maxi 77 var den första Maxin som tillverkades, båten ritades 1971. Produktionen fortsatte i hela 11 år och slutade 1983 när den sista båten tillverkades. (Illustration:Herbert Müdsam)

Sagt och gjort. Vi kontaktade Rune Johansson på Erje-produkter i Lugnås i Mariestad, som då sedan en tid producerat Nimbus 26. För Johansson var ingenting omöjligt, så självklart rodde han iland även detta projekt.

Världspremiär och vald till årets båt 1977

Den allra första provseglingen med Maxi 77 gick av stapeln en råkall decemberdag 1970. I februari 1971 var det världspremiär på båtmässan i Göteborg. Samma år utnämndes Maxi 77 till årets båt. Till och med i Singapore fick vi igång en produktion av Maxi 77.

På den tiden behövde man inte anstränga sig för att sälja. Första årets produktion om 55 båtar sålde slut på bara fyra dagar.

Spartanskt och 70-tal så det förslår, men perfekt för en familj att börja sin segelkarriär i. (Foto: Maxisidorna)

Över 6 000 sålda Maxi 77

Ibland kunde vi sitta med tre kunder åt gången och skriva kontrakt. Inflationen var hög, och det var lätt att låna pengar. Sålde man båten efter några år, fick man oftast mer än man lagt ut för den. Sammanlagt byggdes över 6.000 Maxi 77. Jag vill tro att det är relativt få båtmärken som kan slå det rekordet. 

ANNONS
ANNONS
Pentryt ombord funkade för en familj på fyra under några semesterveckor till sjöss. (Foto: Maxisidorna)

Pelle fick givetvis rätt i att seglingen skulle få en renässans, men att Maxi skulle bli en sådan jättesuccé under hela 70 talet, hade nog ingen av oss vågat hoppas på när vi satt vid ritbordet.

Unikt produktionssystem

Mycket tack vare att vi fick igång ett nytt produktionsupplägg vid fabriken i Lugnås, som ingen annan vid den tiden lyckats med. Bosse Axelsson som var produktionschef, lade upp ett unikt system i fabriken som gjorde att vi 1976 kunde tillverka fyra båtar per dag – alla sålda.

Spartansk men rymlig och förhållandevis snabb med rätt man vid rodret. (Foto: Maxisidorna)

Många tyckte nog att Maxi 77:an var lite spartansk. Det kan jag väl hålla med om. Dock var den mycket rymlig, och framförallt prisvärd. Dessutom snabbare än alla andra båtar i samma klass.

Pelle Petterssons adelsmärke. Genial disposition, rymlig och snabb för sin storlek. (Illustration: Maxisidorna)

Snabbast i sin klass – besegrade tusen båtar

Det fick Thomas Haraldsson, Berne Lindh och jag fick tillfälle att bevisa under Tjörn Runt 1972-74 då vi besegrade närmare tusen båtar. Ett år var vi hundrafem startande Maxi 77.

Åren gick och Maxi 77 följdes upp med Maxi 95 och ett stort antal modeller. 1974 kom Gunnar ”Jimmy” Dahlsten på Mölnlycke AB med förslaget att vi skulle sälja bolaget till dem, och så blev det.

Startplåten till Americas Cup

Mölnlycke hade vid det laget en omfattande laminatproduktion i Lysekil, på Gullmarsvarvet, med fokus på laminat till alla Albins båtar. Efter att köpet gjorts upp, fick vi alla en bra slant, tillräcklig nog för att genomföra vår stora dröm, att utmana om ”Americas Cup”.

Men den historien hoppas jag vi får återkomma till kommande artiklar.

Lars Wiklund, grundare av Maxi 77
Skribent Lars Wiklund, grundare av Maxi

 

ANNONS
ANNONS

Relaterade artiklar:

Sveriges exklusivaste lustjakt försvunnen. Dagens PS

Historien bakom Sveriges mest legendariska seglare. Dagens PS

Denna artikel är publicerad i samarbete med Tidningen Veteranbåten och Veteranbåtsföreningen som är en ideell rikstäckande förening med uppgift att dokumentera fritidsbåtens historia och att medverka till att veteranbåtskulturen hålls levande.

Veteranbåtsföreningen är på stark frammarsch med över 2500 medlemmar spridda över hela Sverige. Som medlem får man många fördelar. Bland annat Tidningen Veteranbåten och tillgång till världens största arkiv med över 50 000 båtritningar.

Här kan även du skicka in din medlemsansökan och stödja det svenska kulturarvet.