Även i en kris måste maten fungera på skolor och i äldreomsorg. Ändå saknar nästan 100 svenska kommuner en plan för det.
Var tredje kommun saknar krisplan för mat


Mest läst i kategorin
Vi är inne i den nationella beredskapsveckan och 68 procent av landets 290 kommuner säger sig ha en plan för hur de ska kunna klara matförsörjningen till förskolor, skolor och äldreomsorg vid en kris.
Det innebär å andra sidan att 32 procent, motsvarande 93 kommuner, saknar en sådan plan.
Ändå är den nya siffran en förbättring jämfört med föregående kartläggning, den Livsmedelsverket gjorde 2021.
Det statliga verket påpekar att mat till skola, vård och omsorg måste kunna serveras även vid en kris och att ansvaret för det ligger hos de som driver verksamheterna.
För att det ska fungera är det nödvändigt med en förberedd organisation och en beredskapsplan, påpekar verket.
Vår beredskap är…noterad. Dagens PS
Saknar beredskap trots krig nära oss
En sådan kan innehålla rutiner för sånt som elavbrott, problem med dricksvatten, uteblivna livsmedelsleveranser och annat.
Trots ett antal år av ökade globala spänningar, även i vårt närområde, saknar ändå nästan var tredje kommun en plan för detta.
2018 var det 43 procent av kommunerna som hade en eller flera beredskapsplaner, kontinuitetsplaner eller liknande för livsmedelsförsörjning och tillagningen av måltider för förskola, skola och äldreomsorg.
2021 hade andelen ökat till 60 procent och nu alltså till 68 procent.
Nu ska svenskarna bli ekonomiskt krisredo. Dagens PS

Senaste nytt
Berör 1,5 miljoner svenskar
Det här är centralt med tanke på att det under 2024 fanns en dryg miljon, 1 027 000, elever inskrivna i kommunala skolor.
Dessutom befann sig 394 000 barn i kommunala förskolor och vidare bodde 67 000 i särskilda boenden, drivna av kommuner.
Att kommunerna har en beredskap för att kunna tillaga, servera och distribuera måltider även vid störningar är en betydelsefull del för att samhället ska fungera, konstaterar Livsmedelsverket som menar att det är viktigt att arbeta med sin beredskap.
”Svårt få gehör”
”Vi har hört från måltidschefer från olika delar av landet, framför allt från små kommuner, att det kan vara svårt att få gehör för att kunna arbeta med beredskapshöjande insatser”, säger Emelie Elin som leder Livsmedelsverkets kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg.
”Små kommuner med små måltidsorganisationer kan ha svårare att bedriva utvecklingsarbete inom exempelvis beredskap, parallellt med den dagliga verksamheten. De har inte samma möjligheter att arbeta aktivt med beredskapsplaner som en stor kommun har”, tillägger hon.
Svenska företag saknar beredskap – AI-attacker ökar lavinartat. Dagens PS
Saabchefen vill se bättre krigsberedskap. Realtid

Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.

Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.

Elektrifiera vardagen med upp till 12 mils färd helt på el. Välj en SWE Edition fullpackad med utrustning till ett förmånligt pris och lågt förmånsvärde.