Ett fjärrstyrt dammhaveri i Norge avslöjar ett tyst krig mot Europas energisystem. Ett krig där cyberattacker ersatt bomber och stridsvagnar.
Sabotage utan explosioner: Europas nya frontlinje


Mest läst i kategorin
Det började som något som mest liknade en märklig olycka i västra Norge. I april 2025 öppnades plötsligt luckorna i ett vattenkraftsdammverk i Bremanger.
Miljontals kubikmeter vatten forsade nedströms under flera timmar. Ingen sprängning. Ingen synlig skadegörelse. Bara ett system som plötsligt inte längre lydde sina operatörer, berättar oilprice.com.
Bekräftad kapning
Först månader senare bekräftade norska underrättelsetjänsten diskret det som många då redan misstänkte: styrningen hade kapats på distans, och spåren ledde till Moskva.
Händelsen var inte tänkt att förstöra dammen. Den var en signal.
Många européer tänker fortfarande att kriget slutar vid Ukrainas gräns. Men parallellt med artillerielden mot Charkiv och Cherson pågår ett tystare annat krig som är svårare att upptäcka.
Det pågår inne i själva maskinrummen i Europas ekonomi”, skriver oilprice.com.
Läs mer: Ryska hackare tog över norsk energianläggning (Dagens PS)
Vapnen är inte stridsvagnar, utan skadlig kod, förfalskade dokument, anonyma läckor, skuggtankfartyg och plötsligt uppblossande ”folkliga protester”.
Måltavlorna är strategiska: LNG-terminaler (anläggningar för flytande gas), vindkraftverkens styrsystem, undervattenskablar, hamnar och gruvor för kritiska mineraler. Allt som kan minska Europas beroende av rysk energi och kinesiska råvaror.
Senaste nytt
Medvetna attacker
Mönstret är tydligt. När Tysklands vindkraftsjätte Enercon förlorade fjärråtkomst till tusentals turbiner efter Viasat-attacken 2022 var det ett tidigt test.
Sedan dess har attacker drabbat Vestas, Nordex, franska elnät och italienska transformatorstationer. I Nederländerna saboterades hamnarnas logistiksystem just när nya LNG-anläggningar togs i bruk.
Läs mer: Experten: Fritt fram att kapa kablar i Östersjön (Dagens PS)
Till havs har gråzonen blivit vardag. Gasledningar och datakablar i Östersjön skadas, ”forskningsfartyg” dröjer sig kvar över känslig infrastruktur. Rysslands så kallade skuggflotta, alltså hundratals åldriga, oförsäkrade tankers, erbjuder både sanktionsflykt och perfekta täckmantlar för ”olyckor”, skriver oilprice.com.
Informationskriget löper parallellt. Falska nyhetssajter kompletteras av mer sofistikerade metoder där verkliga, men selektivt redigerade dokument, läcks till journalister och aktivister, skriver sajten.
Lokalt motstånd
Ett aktuellt exempel är Norge Mining. Det är ett brittisk-norskt bolag med tillgång till vad som kan vara Europas största outnyttjade fyndighet av fosfat och metaller. Metaller avgörande för både jordbruk, batterier och försvar. ”Sedan projektet närmat sig tillståndsfasen har det mötts av cyberattacker, läckor, plötsliga visselblåsare och ovanligt välfinansierat lokalt motstånd”, skriver sajten.
Europeiska säkerhetstjänster känner igen mönstret. Det fungerar. Ändå fortsätter Europa att svara styckevis, sektor för sektor. “Som en igelkott mot en svärm av getingar – alltid på defensiven, aldrig i kontroll”, konstateras i artikeln.
”Ryssland har anpassat sin krigsdoktrin till 2000-talet. Europa kämpar fortfarande med 1900-talets verktyg, medan den ekonomiska frontlinjen sakta flyttas inåt”, skriver oilprice.com.

Jag har jobbat över trettio år som journalist. Mest med ekonomi- och arbetsmarknadsjournalistik. Men också med grävande journalistik och politik. Jag är väldigt sportintresserad och håller Västerås SK högt. Dessutom är jag en flitig musiksamlare. Har över 7000 skivor.

Jag har jobbat över trettio år som journalist. Mest med ekonomi- och arbetsmarknadsjournalistik. Men också med grävande journalistik och politik. Jag är väldigt sportintresserad och håller Västerås SK högt. Dessutom är jag en flitig musiksamlare. Har över 7000 skivor.









