Sveriges drönarförsvar står inför ett omfattande tekniklyft där regeringens miljardinvesteringar, nya system som “Loke” och mobil utrustning ska möta växande hot från obemannade farkoster och skydda både militär och civil infrastruktur.
Så rustar Sverige sitt drönarförsvar
Tim Waage
Uppdaterad: 01 jan. 2026Publicerad: 01 jan. 2026
ANNONS
Mest läst i kategorin
ANNONS
Säkerhetsläget i Europa har ändrats snabbt det senaste året, med ökade incidenter där obemannade flygfarkoster observerats över kritiska luftrumsområden.
Försvarsmakten har därför prioriterat utvecklingen av ett modernt drönarförsvar med integrerade sensorer och jammare, vilka fungerar genom att sända ut starka radiovågor på samma frekvenser som ett mål använder. Det gör att den ursprungliga signalen “dränks” i brus.
Det svenska totalförsvaret arbetar nu med flera projekt som både kan upptäcka och neutralisera drönare på marken och i luften, skriver Försvarsmakten.
Samtidigt meddelade regeringen i oktober att mer än 5 miljarder kronor ska satsas på att snabbare göra anti-drönarförmågor operativa inom Försvarsmakten, vilket innebär att utrustningsleveranser tidigareläggs med flera år.
Missa inte: Ryssland planerar kärnkraftverk på månen
Nya system och internationella insatser
Ett av de mest uppmärksammade systemen i Sveriges arsenal är det nya konceptet Loke, vilket är ett modulärt motdrönarsystem som utvecklats i rekordfart av Flygvapnet, Försvarets materielverk (FMV) och industripartnern Saab.
Systemet har redan testats i skarpt läge inom ramen för ett NATO-uppdrag, där det effektivt skyddat baser mot mindre obemannade farkoster, enligt Saab.
ANNONS
Utöver nationella satsningar samarbetar Sverige med grannländer och allierade.
Exempelvis skriver Defence News att Sverige har skickat anti-drönar- och radarsystem till Danmark inför högnivåmöten, för att säkra luftrummet mot intrång.
ANNONS
Senaste nytt
Utmaningar kring drönarförsvar
Trots satsningarna kvarstår tekniska och strategiska utmaningar.
Mindre, snabbrörliga drönare är svåra att upptäcka med traditionell radar, och kräver ofta kombinerade motmedel, från signalstörning till fysiskt nedskjutande system.
Den svenska försvarsstrategin bygger därför på en lager-försvarsmodell där flera sensorer och vågarter samverkar mot hotet.
Försvaret fortsätter också att utveckla nästa generations drönarförsvar, inklusive mobila motmedel, förbättrade jammare och interoperabilitet inom Nato-ramverket.
Forskningsprojekt och internationella samarbeten spelar en central roll för att hålla takt med teknologiutvecklingen, enligt uppgifter till Reuters, inte minst med tanke på hur snabbt hotbilderna förändras.
Samtidigt visar en analys i Dagens Nyheter att utvecklingen av drönarteknik går så snabbt att både civila och militära skyddsåtgärder måste anpassas i ett betydligt högre tempo.
ANNONS
Sammantaget markerar satsningarna ett tydligt skifte där Sveriges drönarförsvar snabbt går från begränsad förmåga till en central del av landets samlade säkerhet och beredskap.
Läs även: Dataintrång skakade 2025 – rekordår för digitala angrepp
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Tim Waage
Tim Waage är en skribent och reporter som gärna skriver om såväl globala frågor samt lokaljournalistik. Han har en akademisk bakgrund från internationella relationer och journalistik, och har tidigare jobbat inom public service.
Tim Waage
Tim Waage är en skribent och reporter som gärna skriver om såväl globala frågor samt lokaljournalistik. Han har en akademisk bakgrund från internationella relationer och journalistik, och har tidigare jobbat inom public service.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS