Ett år efter tullbeskedet har USA:s intäkter ökat kraftigt, men kostnaden har i stor utsträckning flyttats över till företag och konsumenter
Trumps tidigare svenske rådgivare: Tullarna pressar företag
Ett år efter att Donald Trump lanserade sina omfattande importtullar står en sak klar.
Åtgärden har stärkt statens intäkter, men samtidigt skapat betydande kostnadstryck i ekonomin.
När presidenten i april 2025 presenterade tullarna blev det startskottet för en ny fas i världshandeln.
USA:s effektiva tullnivå steg snabbt från 2,6 procent till som mest 11,4 procent under hösten samma år.
Även efter en viss nedgång ligger nivån kvar på historiskt höga nivåer .
Men det är inte bara tullarna som skapar osäkerhet. Snabba politiska svängningar och nya besked från Washington gör läget svårbedömt för företag och marknad.
Tullarna som maktmedel
Bakom politiken finns en tydlig strategi.
Tullarna har inte enbart använts för att skydda amerikansk industri, utan också som ett verktyg i förhandlingar med andra länder.
Den bilden delas av Tomas Philipson, tidigare ekonomisk rådgivare till Donald Trump.
“I läroböckerna är varje skatt skadlig, men här används den som ett sätt att skapa hävstång”, säger han enligt Dagens Industri.
Enligt Philipson handlar tullarna i grunden om att skapa press i förhandlingar.
Genom att höja kostnaderna för handel tvingas motparter att agera, vilket stärker USA:s position.
Företagen tar smällen
Samtidigt visar utvecklingen att kostnaderna inte i första hand har landat utomlands.
I stället är det amerikanska företag och konsumenter som fått bära en stor del av bördan.
Under 2025 ökade USA:s tullintäkter kraftigt och uppgick till motsvarande närmare 2.500 miljarder kronor, en ökning med 192 procent jämfört med året innan .
Men bakom intäkterna finns en annan realitet.
Nära 90 procent av kostnaderna har enligt analyser stannat i den egna ekonomin, vilket pressar marginaler och i förlängningen även priser.
Utvecklingen bekräftas också i en analys från Peterson Institute for International Economics.
Där pekas amerikanska importörer ut som de som faktiskt betalar tullarna till staten, samtidigt som många utländska exportpriser har förändrats mycket lite.
Det stärker bilden av att tullarna i första hand slår mot amerikanska företag snarare än mot utländska producenter.
Osäkerheten slår mot marknaden
För näringslivet har konsekvenserna blivit tydliga.
De återkommande förändringarna i tullpolitiken har skapat en osäkerhet som påverkar investeringar och planering.
Philipson menar dock att strategin ofta misstolkas.
“När han förhandlar vill han alltid ha mycket hävstång, vilket betyder att om du inte går med på ett avtal så får det negativa konsekvenser”, säger han .
Sammantaget visar året med tullar hur handelspolitik i ökande grad används som ett geopolitiskt verktyg.
För företag innebär det en mer oförutsägbar spelplan där kostnader, risker och beslut snabbt kan förändras.
Missa inte:
Trump lämnar Hormuzsundet åt Europa – så drabbar det dig – Dagens PS
