Knappt hade grekerna rest sig från ett decennium vid ruinens brant, så var det dags igen – om än på ett annat plan. Nu är det nämligen demografin som krisar. Ett dilemma Grekland tyvärr delar med flera andra.
Notan för grekernas demografi: 11 miljarder – per år
Det är lätt att dröja sig kvar i Kina när man diskuterar demografi.
Här har rapporterna om ett sjunkande födelseantal i kombination med bristande sociala reformer, och ett obefintligt pensionsprogram duggat tätt på senare tid.
Liknande problem upplever Japan, som tvingats tänka utanför boxen sedan även deras födelsetal nått en ny lägstanivå.
Blickar vi mot Ryssland står de också inför en befolkningsminskning, givet krigets mänskliga förluster.
Dyrt och tidsödande
Och Europa? Här har länder som Ungern börjat erbjuda lån och subventioner i hopp om att fler ska bilda familj.
En otacksam strävan, som kostar både tid och energi. Och så pengar förstås.
Så även i Grekland som öronmärkt närmare 1 miljard euro per år för att möta den demografiska krisen.
Detta som ett resultat av sviktande födelsetal, där 2022 utgjorde en all time low, konstaterar Fortune.
Fortsatt låg levnadsstandard
En tickande bomb? Det anser landets premiärminister, som tillsammans med regeringen infört skattelättnader för föräldrar, liksom utökat förmånerna inom barnomsorgen.
Reformer som dock sker parallellt med landets andra utmaningar – och de är fler.
Som EU:s nästa fattigaste land är levnadsstandarden i Grekland fortsatt låg.
Trots att ekonomin börjat resa sig efter de värsta krisåren i mannaminne, är den grekiska snittlönen följaktligen nästan hälften så hög som den genomsnittliga lönen i EU.
Till detta kommer arbetslöshet och inflation. En vardag som kan tvinga även den mest familjekäre till eftertanke.
Läs också:
