Ny kärnkraftslag väcker stark kritik: "Finns det en gräns?"

Start för ny kärnkraft kan dröja

Trots regeringens uttalade ambition att snabba på utbyggnaden av ny kärnkraft, är det långt ifrån säkert att något konkret sker inom den närmaste tiden. Planerna har presenterats, men vägen från beslut till byggstart kantas av både byråkratiska och ekonomiska hinder.

Redan i augusti ska företag dock kunna ansöka om stödet, men först krävs både EU-prövning och förhandlingar om detaljerade avtal. Därmed kan byggstarten dröja långt bortom nästa riksdagsval och i värsta fall hamna i politikens långbänk.

“Ska det vara någon mening med kärnkraft på sikt, så behöver vi vind och sol nu, för annars har de företag flyttat som ska använda energin”, säger Rickard Nordin (C).

600 miljarder – eller mer för kärnkraft?

Enligt en statlig utredning kan fyra nya reaktorer kosta omkring 400 miljarder kronor, varav staten står för cirka 300 miljarder i lån. Eftersom kärnkraftsbyggen ofta blir betydligt dyrare än planerat, föreslog utredningen ett tak på 600 miljarder.

Detta tak finns dock inte med i den klubbade lagen.

För att finansiera prissäkringen till bolagen föreslås dessutom en ny skatt för samtliga elkunder. Kritiker menar att det i slutändan är hushållen som får ta den ekonomiska smällen.

“Det är hushållen som får stå för notan”, säger Per Langer, vd för Polar Energy.

“Hur många miljarder kostar en, två, tre eller fyra reaktorer? Finns det en gräns för Tobias Andersson när han tycker att det blir för dyrt?”, säger Fredrik Olovsson (S).

Utöver detta varnar forskare vid Blekinge Tekniska Högskola för att kärnkraftsplanen kan bli upp till 1 070 miljarder kronor dyrare än motsvarande investeringar i förnybar energi och kosta totalt 5 000 miljarder kronor fram till år 2100.

Fler vill bygga – få vill betala

Kärnkraft är ett ämne som engagerar och splittrar läsarna på Dagens PS och Realtid. Dagens PS har tagit tempen på opinionen tillsammans med PS Studio och Realtid. En ny undersökning med över 1 700 svar visar att en majoritet av läsarna vill bygga nya reaktorer – men få är villiga att själva betala för det.

“Det här är en fråga som verkligen delar opinionen”, säger Simon Kronö, redaktionschef på Realtid.

På frågan om Sverige behöver bygga nya kärnkraftsreaktorer svarade en majoritet ja. En tredjedel sa nej. Resten är osäkra.

“Majoriteten tycker att det är rätt väg att gå”, säger Kronö. “Men det finns ett tydligt motstånd, och många uttrycker oro kring kostnader och tidsramar”.

När det gäller vem som bör ta den ekonomiska risken, pekade flest på staten, 45 procent. Därefter kom energibolag och privata investerare.

“När det gäller att betala ur egen ficka är motståndet större”, säger Kronö. “Majoriteten vill inte lägga 50 till 500 kronor extra i månaden. De tycker att elen redan är för dyr”.

Läs också: Långsamt för svensk kärnkraft – kan dröja till efter valet. Dagens PS

Viktigt steg framåt

Samtidigt menar vissa att lagen är ett nödvändigt framsteg för Sveriges framtida konkurrenskraft.

“Den nya kärnkraftslagen ger inte i sig ny kärnkraft, men är ännu ett viktigt steg på vägen dit. Det är nödvändigt för att inget svenskt företag i framtiden ska behöva höra att det saknas el för att de ska kunna investera och anställa”, skriver Simon Johansson på Di:s ledarsida.

Regeringen skriver samtidigt att man betonar att Sveriges konkurrenskraft och välfärd bygger på tillgång till fossilfri energi till konkurrenskraftiga priser. För att nå klimatmålen och möjliggöra den gröna omställningen behöver hushåll och näringsliv i hela landet ha goda förutsättningar att elektrifiera både befintlig verksamhet och framtida investeringar.

Läs även: Ny kärnkraft i Sverige – två giganter gör upp om miljardprojektet. Dagens PS

Läs även: Kärnkraften splittrar Sverige: “Ser tidsplanen som orealistisk”. Dagens PS