Del 2 av 4: Ai-krisen i Sverige
Kontrollbehovet som saboterar svensk AI


Mest läst i kategorin
Tekniken finns. Pengarna finns. Kompetensen också. Ändå går det långsamt.
Ibland inte alls. Svenska AI-satsningar fastnar ofta inte på grund av dålig kod – utan på grund av kultur.
IBM:s CEO Study 2025 avslöjar ett mönster: svenska företagsledare vet att AI är avgörande. De är redo att satsa.
Men när verkligheten närmar sig blir det tyst i rummet. Ingen vill vara först. Och alla vill att det ska bli perfekt.
Läs även: Därför fungerar inte svenska AI-satsningar – trots miljardbudgetar och hög kompetens
Läs även: Svenska vd:ar vet att AI är avgörande – men många vågar fortfarande inte trycka på gasen
Läs även: Så ska Arvind Krishna få IBM + Ai att dansa igen

“Vi vågar inte släppa kontrollen”
Urban Roth, chef för IBM:s innovationsstudio i Stockholm, känner igen mönstret.
“I Sverige funkar det inte att peka med hela handen. Det väcker bara motstånd. Här krävs delaktighet, konsensus och förankring – annars händer inget.”
Det låter kanske sympatiskt. Men i en AI-värld som kräver snabbhet, testande och iteration är det också ett hinder.
“Vi är ofta långsamma därför att vi vill förstå allt innan vi gör något. Men med AI fungerar det inte så. Då har tåget redan gått”, säger Roth.

Senaste nytt
Luther och Jante som Ai-blockerare
Vahid Zohali, vd för IBM Sverige, beskriver en nationell tvekan som nästan känns existentiell.
“Många svenskar reflekterar över hur AI påverkar våra värderingar kring självständighet och ansvar. Det finns en stark tradition av att värdesätta arbete från grunden – något som sitter djupt rotat i kulturen.
Generativ AI väcker därför viktiga frågor: Hur kan vi använda tekniken som ett verktyg för att förstärka mänsklig kreativitet och kompetens, snarare än att ersätta den? I stället för att ses som en genväg, kan AI bli ett stöd för att höja kvaliteten, effektiviteten och möjligheterna för fler att lyckas.
“Men AI bygger ju bara på den data du ger den. Den är inte magisk. Den kan inte ersätta ansvar, men den kan förstärka det.”
Läs även: Succépoddaren Sigge Eklund: AI är framtidens affär

Ett språkproblem – bokstavligen
Urban Roth lyfter också ett annat hinder: det svenska språket.
“Stora språk som engelska och kinesiska får massiva AI-modeller. Men svenska riskerar att bli marginaliserat. Det är ett tyst hot – men väldigt verkligt.”
Han nämner Kungliga bibliotekets insatser för att bevara svenskan i AI-sammanhang – men konstaterar att det behövs betydligt mer. Annars riskerar vi att bli beroende av AI-system som inte riktigt förstår oss. På riktigt.
Läs även: Viggo möter Gospic: “AI befriar oss från tråkjobb – men vad gör vi sen?”

AI som mänsklig spegel
Trots allt detta är Roth försiktigt hoppfull.
“AI tvingar oss att tänka efter: vad är det vi som människor verkligen gör bäst? Vad vill vi stå för? Hur vill vi fatta beslut?
Det är inte teknikens fel att det är svårt – det är vi som måste bestämma oss.”
Det är en påminnelse: AI är inte ett hot. Det är ett verktyg.
Men det kräver att vi släpper kontrollen – åtminstone lite – för att kunna ta ledningen.
Läs även: De var kreativa kungar – nu står Generation X utan jobb
Läs även: Därför fungerar inte svenska AI-satsningar – trots miljardbudgetar och hög kompetens
Läs även: Svenska vd:ar vet att AI är avgörande – men många vågar fortfarande inte trycka på gasen
Läs även: Så ska Arvind Krishna få IBM + Ai att dansa igen

Viggo Cavling har skrivit om det goda livet sedan tidigt 90-talet. Först i den egna konsttidningen Beckerell, sedan följde Nöjesguiden, Dagens Nyheter, Resume, Svenska Dagbladet, Travel News och RES, bland annat. Allt enligt devisen gör man mycket får man mycket gjort. Gör man lite händer ingenting.

Viggo Cavling har skrivit om det goda livet sedan tidigt 90-talet. Först i den egna konsttidningen Beckerell, sedan följde Nöjesguiden, Dagens Nyheter, Resume, Svenska Dagbladet, Travel News och RES, bland annat. Allt enligt devisen gör man mycket får man mycket gjort. Gör man lite händer ingenting.