Fyra år har gått sedan Vladimir Putin beordrade invasionen av Ukraina. Kriget som skulle gå snabbt blev långt och blodigt – och värre kan det bli om Europa sviker.
Fyra år av krig: Ukraina kämpar vidare för frihet och Europa
Den 24 februari 2022 anföll Vladimir Putins Ryssland sitt grannland Ukraina på bred front, för att få till ett snabbt avgörande och avsätta president Volodymyr Zelenskyj. Så blev det inte, kriget pågår fortfarande med dödssiffror som räknas i hundratusental, eller till och med miljoner.
Roten till konflikten är historisk, men symboliseras kanske bäst av Euromajdan, protesterna 2014 som började som demonstrationer riktade mot ett uteblivet samarbetsavtal mellan Ukraina och EU som skulle kunna ge Ukraina ett större oberoende från Ryssland. Demonstranterna flaggade med Ukrainas flagga – men också Europaflaggan med tolv stjärnor i en cirkel på en blå bakgrund.
Presidenten Viktor Janukovytj flydde landet till just Ryssland, som svarade med vapenmakt. Först långsamt med ”gröna små män” som tog över Krim, och 2022 med en fullskalig invasion.
Ungern blockerar EU:s stöd
På årsdagen av invasionen 2022 reste EU:s ledare till Kyiv för att visa sitt stöd. Men besöket skuggades av interna motsättningar. Enligt Politico blockerade Ungern både EU:s 20:e sanktionspaket mot Ryssland och ett planerat lån på 90 miljarder euro till Ukraina.
Diplomater beskrev situationen som ett nytt lågvattenmärke för EU:s enighet, och frustrationen över Ungerns agerande var påtaglig under utrikesministrarnas möte i Bryssel, rapporterar Politico.
CNN beskriver hur USA:s roll som självklar ledare för den västliga säkerhetsordningen har försvagats. Trump-administrationen verkar anse att Ukrainas vilja att vara en fri del av Europa är Europas problem.
Samtidigt har Kina och Indien fortsatt köpa rysk energi, vilket bidragit till att hålla den ryska ekonomin flytande trots sanktioner. Ryssland har i allt högre grad blivit ekonomiskt beroende av Kina.
Testarena för ny krigföring
Ukraina har blivit en testarena för automatiserad krigföring. Drönare har utvecklats från att vara kompletterande vapensystem till att bli centrala verktyg på slagfältet. Innovationstakten har varit extremt hög och både ryska och ukrainska styrkor använder i dag avancerade drönarsystem, inklusive självsökande och sensorstyrda modeller.
För ukrainarna är bristen på soldater är akut, samtidigt som teknologiska framsteg ger Ukraina möjlighet att fortsätta stå emot i kampen för frihet och viljan att vara en del av Europa.
Civila städer nära frontlinjen utsätts fortsatt för drönarattacker och robotbeskjutning. Många familjer splittras när män mobiliseras och kvinnor och barn flyr eller lever kvar under hot.
Trots det uttrycker många ukrainare en fortsatt beslutsamhet att försvara landet – oavsett hur mycket internationellt stöd som kommer.
Läs mer: Fyra år av krig – Putins ödesdigra felbedömning slår tillbaka
Läs mer: Företag gör miljardvinster i Ryssland – du tar smällen
Läs mer: Fredsavtal kan bli slutet för Putin: ”Han är rädd för fred”
