Finland rustar mot fientliga fastighetsköp

Ett gammalt problem

Problemet med de ryska fastigheterna går tillbaka över 20 år. I början av 2000-talet gjordes det enklare för medborgare från stater utanför EU och EES, alltså Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, att köpa fastigheter i Finland. Ryska medborgare började då utnyttja möjligheten

”Ofta låg fastigheterna nära militärområden eller andra anläggningar som är viktiga ur ett försvarsperspektiv”, säger Ålander till Yle.

Läs mer: Finlands elnät i riskzonen – kan dra med sig Sverige (Realtid)

Frågan om de ryska fastigheterna skapade debatt i riksdagen under mitten av 2010-talet, men det skulle dröja till 2020 innan förändringen kom. Då infördes ett krav på att medborgare från länder utanför EU och EES måste ansöka om tillstånd från Försvarsministeriet för att få köpa fastigheter i Finland. I år har reglerna alltså skärpts ytterligare.

Nu är det förbjudet för personer eller bolag från stater som för krig och kan anses utgöra ett hot mot Finlands säkerhet att köpa fastigheter. På Försvarsministeriets webbplats nämns specifikt Ryssland och Belarus.

Risk för diskriminering

Särskilt intressant för myndigheterna är fastigheter som ligger nära kritisk infrastruktur, alltså anläggningar som är viktiga för samhällets funktion som exempelvis kraftverk, fabriker och flygfält. Det finns alltså en trovärdig hotbild med de ryskägda fastigheterna. 

Samtidigt finns en överhängande risk att personer kommer att bli diskriminerade utifrån nationalitet, menar Minna Ålander.

”Det behövs väldigt noggrann granskning i varje fall, att man faktiskt kan bevisa att det finns skäl att ta till åtgärder, säger forskaren Minna Ålander”.

Läs mer: En miljon soldater i Finland (Dagens PS)

Utöver nya fastighetsköp jobbar också myndigheterna med att få bättre verktyg för att kunna komma åt redan köpta fastigheter. Enligt Yle kikar man över en redan befintlig lag. Det är lagen om säkerhetsinlösen, som trädde i kraft 2020.

Ser över ny lag

Enligt den kan staten lösa in fastigheter om det bedöms vara nödvändigt för landets försvar, gränsskydd eller andra samhällsviktiga intressen. Lagen ses som statens sista utväg, ifall frivilliga lösningar inte ger resultat.

Orsaken till att en så pass ny lag ses över handlar, återigen, om förändringarna i säkerhetsmiljön som blivit ett faktum efter Rysslands anfall mot Ukraina.

”Det är nödvändigt att se över om lagen ger staten tillräckliga möjligheter att agera i olika risksituationer för nationell säkerhet”, säger Sami Heikkilä vid enheten för infrastruktur och miljö på Försvarsministeriet till Yle.

Går längst i Norden

Finland har gått betydligt längre än sina nordiska grannländer när det gäller lagstiftning i fastighetsfrågan. I Sverige och Norge har man fortfarande inte skärpt lagstiftningen när det gäller potentiellt fientliga fastighetsköp, berättar Yle. 

Minna Ålander återkommer till tanken som oroar henne, alltså att vi redan nu lever i en slags undantagstid. Hon beskriver Finland som ett väldigt rättsorienterat land. Det är viktigt att allt går rätt till.

”Självklart är det viktigt att våra demokratier förblir öppna och att individens fri- och rättigheter skyddas. Men det är ingen enkel balansgång – hur skyddar vi våra demokratiska system utan att samtidigt riskera att underminera dem?”, säger hon i intervjun i Yle.

Finland har skärpt sitt säkerhetsarbete. Vem som köper fastigheter och framför allt var fastigheterna ligger har blivit allt viktigare i säkerhetsarbetet. (Foto: Jussi Nukari/AP/TT)