Europas kärnkraftscomeback – här byggs reaktorerna

Nya reaktorer planeras

Frankrike, med sina 57 aktiva reaktorer, vill bygga 14 till före 2050. Storbritannien har elva nya reaktorer i planerings- eller byggfas. För premiärminister Keir Starmer är satsningen på ny kärnkraft avgörande, framgår det, för att stimulera ekonomisk tillväxt och stoppa Storbritanniens beroende av fossila energikällor som bidrar till klimatförändringarna.

Flera andra länder bygger eller förbereder sig för ny kärnkraft. Finland har nyligen tagit en ny reaktor i drift och planerar att förlänga tillstånden för befintliga anläggningar. Tjeckien, Rumänien och Bulgarien har reaktorer i drift och konkreta planer på att bygga fler. Nederländerna och Polen har ännu inga nya reaktorer i byggfas, men regeringar i båda länderna har tagit beslut om framtida utbyggnad.

Sverige är också ett av länderna som omprövat sin kärnkraftspolitik. Trots tidigare nedstängningar vill regeringen nu bygga upp till tolv nya reaktorer, två senast 2033 och ytterligare tio till 2045.
Men opinionen är splittrad. I ett avsnitt från PS Studio går Realtids redaktionschef Simon Kronö igenom svaren från över 1 700 läsare, och resultatet visar tydligt att frågan väcker starka känslor. Vem ska betala? Bör elen exporteras? Majoriteten säger ja till kärnkraft – men nej till högre elräkningar.

Belgien har slopat sitt förbud mot nybyggnation och vill förlänga driften av flera reaktorer. Italien, som stängde ner all kärnkraft efter Tjernobyl, har beslutat att återöppna för ny kärnkraft. Även Spanien diskuterar att häva sin planerade utfasning, efter att parlamentet röstat för förlängd driftstid i februari.

Danmark kan också vara på väg mot ett historiskt skifte. Efter 40 års förbud överväger regeringen nu att tillåta kärnkraft, men endast i form av nya, små modulära reaktorer (SMR). Enligt energiminister Lars Aagaard handlar det om att utreda potentialen och inte att överge sol och vind, som fortsatt är kärnan i dansk energipolitik.

Läs också: Nya bolåneregler kan höja priserna – expert: ”Risken är hög”. Dagens PS

Politisk kraftmätning

Samtidigt riskerar den politiska splittringen inom EU att bromsa utvecklingen. Dagens PS rapporterade i januari 2025 att Europa toppar den globala ligan för kärnkraftsprojekt med investeringar på över 200 miljarder dollar, mer än någon annan region. Trots det ökande kapitalflödet finns djupa motsättningar mellan medlemsländerna om kärnkraftens roll i energiomställningen.

EU:s mål om 42,5 procent förnybar energi till 2030 har utlöst en dragkamp. Länder som Frankrike vill inkludera kärnkraften i definitionen av “grön energi”, medan Tyskland och Österrike motsätter sig detta.

“Det är en kraftmätning mellan ekonomi, miljömål och politik – och utgången kan avgöra hur Europas energimix kommer att se ut i decennier framöver”, skrev Dagens PS tidigare.

Kärnkraftens förespråkare pekar på stabilitet, låga utsläpp och minskat fossilberoende. Kritiker varnar för höga kostnader och riskerna med avfallshantering.

Men med en global energimarknad i förändring och EU:s klimatmål i sikte verkar en sak säker: kärnkraften är tillbaka i debatten – och den delar Europa.

Läs även: Neandertalarnas fettfabrik hittad – unikt fynd i Tyskland. Dagens PS

Läs även: Stockholms nybyggen står tomma – ”Byggt fel bostäder”. Dagens PS