Bruna ägg uppfattas som seriösa. Vita som lite misstänkta. Blå som rena rama påhittet. Men äggets färg är en av livsmedelshyllans mest seglivade illusioner – och den säger nästan ingenting om vare sig kvalitet, smak eller hur lyckligt hönslivet varit. Det här är historien bakom ett missförstånd som överlevt både industriellt jordbruk och Instagram.
Det ingen berättar om äggens färg


Mest läst i kategorin
Färgen sitter inte i värderingarna
Många tror fortfarande att bruna ägg är mer naturliga, mer bondgård och mindre fabrik. Vita ägg får klä skott för allt från storskalighet till kemi. I själva verket är det betydligt enklare än så. Äggskalets färg avgörs av hönans ras. Vita hönor lägger oftast vita ägg. Bruna hönor lägger bruna. Ingen dramatik. Ingen konspiration, lovar Fpoq.

Senaste nytt
Samma ägg, olika skal
Näringsmässigt är skillnaden obefintlig. Protein, fett och vitaminer är desamma oavsett färg. Smaken påverkas inte heller av skalets nyans, utan av hönans foder och hur färskt ägget är. Ett vitt ägg kan vara exakt lika bra som ett brunt. Eller bättre. Det beror på allt annat än färgen.
Läs även: Den oväntade ingrediensen som lyfter klassisk söndagsgryta
Varför ser vi nästan bara bruna ägg
I Sverige har det bruna ägget blivit norm. Inte för att det är bättre, utan för att konsumenterna tror det. Handeln anpassar sig. I USA är det tvärtom – där dominerar vita ägg och ingen höjer på ögonbrynen. Ägg är ägg. Kultur är kultur.
De blå som aldrig dyker upp
Blå ägg existerar på riktigt. De kommer från en specifik ras som härstammar från Chile. Problemet är inte färgen utan tillgången. Hönan är ovanlig och dålig på att värpa. Därför blir de blå äggen mer kuriositet än vardagsmat.
Läs även: Kockarnas hemlighet: detta ska alltid ner i vattnet med potatis

När färgen faktiskt kan förändras
Stress, sjukdom och dåliga levnadsförhållanden kan påverka äggets utseende något. Men även då handlar det om variation, inte varningslampor.
Slutsatsen är enkel. Bedöm ägget efter hur hönan haft det – inte efter färgen på skalet.
Läs även: Potatisens hemliga signaler – så vet du att något är fel

Viggo Cavling har skrivit om det goda livet sedan det tidiga 90-talet. Först i den egna konsttidningen Beckerell, sedan följde Nöjesguiden, Dagens Nyheter, Resume, Svenska Dagbladet, Travel News och RES, bland annat. Allt enligt devisen gör man mycket får man mycket gjort. Gör man lite händer ingenting.

Viggo Cavling har skrivit om det goda livet sedan det tidiga 90-talet. Först i den egna konsttidningen Beckerell, sedan följde Nöjesguiden, Dagens Nyheter, Resume, Svenska Dagbladet, Travel News och RES, bland annat. Allt enligt devisen gör man mycket får man mycket gjort. Gör man lite händer ingenting.








