Dagens PS

Rockström inför COP26: Fem viktigaste frågorna

Klimatforskaren Johan Rockström listar fem viktiga punkter inför COP26.
Klimatforskaren Johan Rockström listar fem viktiga punkter inför COP26. (Foto: Karkow / PIK / TT)
Malin Beeck
Malin Beeck
Uppdaterad: 23 nov. 2021Publicerad: 30 okt. 2021

Den här söndagen inleder FN sitt klimattoppmöte i Glasgow, COP26. Representanter från regeringar, organisationer och näringsliv kommer att finnas på plats. Samtidigt är tiden för att agera knapp. Klimatforskaren Johan Rockström sammanfattar fem viktiga frågor.

ANNONS
ANNONS

I en inteervju med CNBC säger den svenske klimatforskaren Johan Rockström att klimattoppmötets viktigaste förhandlingar kommer att föras kring fem avgörande frågor.

Det stora klimattoppmötet COP26 kommer att inledas nu på söndag. 100 utvecklingsländer har i en skrivekse förklarat att det inte finns några fler ursäkter för ouppfyllda löften. För att ha en rimlig chans att hålla världen under 1,5 graders uppvärmning över förindustriella nivåer som Parisavtalet stadgar, så kommer världen behöva halvera utsläppen av växthusgaser inom åtta år och nå nollutsläpp 2050.

Enligt klimatforskaren Johan Rockström kokar det ner till fem huvudfrågor: utsläppsminskning, klimatfinansiering, kolvätepriser, utfasning av fossila bränslen och naturliga försvar.

Utsläppsminskning

Johan Rockström menar att minst 195 länder måste planera ekonomin i enlighet med de vetenskapliga bevisen, det vill säga planera för praktiska lösningar som faktiskt leder till nollutsläpp senast år 2050. Många länder har inte bidragit med några planer alls, bland annat Ryssland, Brasilien och Indonesien.

En FN-rapport som publicerades tidigare i veckan kom fram till att de planer som länder i världen planerar för just nu inte räcker. De samlade åtgärderna kommer i stället att åstadkomma en uppvärmning på 2,7 grader i slutet på århundradet – det vill säga mycket riskabla nivåer. De nationella planer som finns skulle i dagsläget bara leda till 7,5 procents reduktion av växthusgaser.

Finansiering

Rika länder lovade 2009 att årligen skänka 100 miljarder dollar till fattigare länder i klimatbistånd. Så har det inte blivit, och Parisavtalets löfte väntas inte bli uppfyllt förrän 2023. ”Ärligt talat är det här inte mycket pengar”, säger Johan Rockström till CNBC. Han noterar att regeringarna spenderade tusentals miljarder dollar I ambitionen att tackla coronaviruset.

ANNONS

”Det vi talar om är alla tusentals miljarder som behövs för att få 100 procents övergång från investeringar i fossil infrastruktur till förnybar infrastruktur så att vi verkligen ser en tydlig förändring. Det måste bli en finansiell diskussion.

Klimatfinansieringen ä ren knäckfråga när det kommer till att reparera den globala tilliten mellan olika länder, eftersom många av de länder som drabbas hårdast sv klimatförändringarna är fattiga.

Utsläppshandel

Att sätta ett pris på utsläpp av växthusgaser är ett sätt att reducera utsläpp och hjälpa fram alternativ teknik så att den kan tävla med fossila bränslen.

Men kritikerna menar att utsläppshandel är ett alldeles för ineffektivt sätt att åstadkomma förändring i rätt tid. Det beror på att målen blir för lätta att nå med de modeller man har tagit fram. Men Johan Rockström menar att priset på utsläpp av koldioxidekvivalenter ändå måste upp till diskussion. Han anser att utsläppshandeln för första gången har börjat få effekt efter att EU höjde priset. Det har lett till att flera koleldade kraftverk har fått stänga.

Naturliga skydd

Det enda sättet som Parisavtalet kan bli verklighet är att räkna med de kolsänkor som finns i naturen – på land och i vatten. Om kolsänkorna i naturen inte blir skyddade finns det ingen chans. Kolsänkor kan absorbera mer koldioxid än de ger ifrån sig, men inte under vilka omständigheter som helst. Rockström tycker att vi bör överväga ett pris på kolsänkorna. I det innebär också att skydda den biologiska mångfald som bygger upp kolsänkor.

Utfasning

ANNONS

Mänsklighetens användning av fossila bränslen som kol, olja och gas är det som driver uppvärmningen. På COP26 kommer Costa Rica och Danmark  att lansera Beyond Oil and Gas Alliance, en av världens första diplomatiska allianser för att hantera en nedmontering av olja och gas. Men kol är den mest utsläppstunga råvaran, något som har aktualiserats när många länder i år börjat elda med kol igen på grund av problem med energitillförsel.

”Vi måste ha en seriös diskussion om slutdatum för fossila bränslen. Ett slutdatum för kol och ett slutdatum för förbränningsmotorer”, säger Johan Rockström till CNBC.

Läs också:

Nya rekordnivåer av växthusgaser – som stiger snabbare
IEA: “Hållbara energikällor måste tredubblas”

Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
ANNONS
ANNONS

Senaste nytt

ANNONS