Efter åtta år med borgerlig regering blir det maktskifte i Norge. Trots att miljöpartiet MDG inte får någon vågmästarroll fortsätter oljan att vara en het potatis i norsk politik framöver. 

ANNONS

Efter den norska valnatten ser det ut som om Arbeiderpartiet bildar regering med Senterpartiet och Socialistisk Venstre.

Det norska miljöpartiet MDG kom inte över fyra procentsspärren trots en hög profil och mycket publicitet under valrörelsen. Partiet, som har siktat på en vågmästarroll i Stortinget hade annars kunnat få stort inflytande över politiken.

Inget stopp för oljeborrningar

Därmed slipper den nye stadsministern Jonas Gahr Støre att förhålla sig till stoppkravet för prospektering efter ny olja.

Men det betyder sannolikt inte att diskussionen är över. Valrörelsen har i stor utsträckning kretsat kring oljan, mer än 50 procent av befolkningen är emot nya prospekteringar och årets larmrapporter från FN:s klimatpanel IPCC har inte gått obemärkt förbi.

Frågan har skurit igenom blocken. Förutom MDG kräver även det liberala partiet Venstre och vänsterpartierna Rødt och Socialistisk Venstre ett stopp för nya oljeborrningar och ett stopp för utvinning till år 2035, enligt Dagens industri. Skillnaden är att de partierna  inte har lagt fram något ultimatum för de större partierna.

Flera nya projekt

Under Høyreledaren Erna Solbergs ledning har flera projekt för att hitta ny olja inletts och Norge har utfärdat 61 nya produktionstillstånd. Högerregeringen har också försökt mildra effekterna som coronakrisen får på arbetsmarknaden genom en extra generositet med tillstånd.

Oljeanalytiker Thina Saltvedt säger till SvD att de många oljeprojekt som fått godkänt under coronakrisen kan innebära en risk.

”Vi kommer att producera olja under minst 40 år som det ser ut nu. Samtidigt är vi på det klara med att en omställning måste ske. Vissa argumenterar för att ju tidigare vi startar omställningen desto mindre brutal blir den”, säger Thina Saltvedt till SvD.

Samtidigt utgör oljan 40 procent av Norges export, industrin tros sysselsätta omkring 160 000 personer och den norska oljefonden innehåller idag 12000 miljarder svenska kronor. Den norska regeringen får varje år ta ut lika mycket ur fonden som den avkastar. Förra året utgjorde den avkastningen 20 procent av statsbudgeten.

ANNONS
ANNONS

Men en global omställning till grönare energislag kan ändå komma att påverka oljeindustrin i framtiden, och flera analytiker pekar på att en tidig omställning blir mer skonsam för den norska befolkningen än om den sker efter en kris för oljeindustrin.

”Kontentan är: vi har hittat nog med olja”, säger Saltvedt till SvD, och förutspår att splittringen kring frågan kommer att växa.

Läs också:

Rapport: Dåligt för klimatet om Norge slutar med olja
Norge tänker satsa vidare på olja och gas