Nya siffror visar att användningen av AI skiljer sig kraftigt mellan medlemsländerna. I delar av Europa är tekniken redan vardag – i andra länder verkar den fortfarande vara något man helst inte pratar högt om.
Tekniken splittrar Europa – här är AI-användningen tabu


Mest läst i kategorin
Enligt en ny sammanställning från Euronews finns det just nu ett stort glapp mellan politiska ambitioner och faktisk användning av AI i Europa.
Trots att Europeiska unionen både finansierar AI-satsningar och tar fram nya strategier, är det långt ifrån alla européer som använder tekniken i praktiken.
De flesta inser att AI blir nödvändigt
Samtidigt råder det ingen tvekan om att medvetenheten är hög.
Enligt Eurobarometer anser 64 procent av européerna att AI-kunskap kommer att vara nödvändigt för alla redan år 2030.
Användningen ökar också stadigt. Sedan 2021 har AI-användningen bland europeiska företag vuxit med drygt 12 procent. Idag uppger nästan en tredjedel av européerna att de har använt AI-verktyg.
Men bakom genomsnittssiffrorna döljer sig stora skillnader.
Missa inte: Han var Teslas största fan – nu satsar han allt på robotar och flygande bilar. Dagens PS
Senaste nytt
AI i skolan – känsligt och ojämnt
Särskilt tydlig blir klyftan när det gäller användning av generativ AI inom utbildning. I genomsnitt är det mindre än 10 procent av européerna som uppger att de använder AI i formell utbildning.
I botten hamnar länder som Ungern, Rumänien, Polen och Bulgarien, där andelarna är mycket låga. I andra änden finns Sverige, Malta och Danmark, där omkring var femte invånare uppger att de använder AI i utbildningssammanhang.
Enligt undersökningen är inställningen till AI i klassrummet splittrad.
Drygt hälften av européerna anser att AI innebär både möjligheter och risker, medan omkring var femte tycker att tekniken inte hör hemma i skolan alls.
Kan vara tabu
Samtidigt pekar rapporten på att låg användning i vissa länder sannolikt inte speglar verkligheten fullt ut – utan snarare att AI fortfarande kan uppfattas som något känsligt eller tabu.
Eftersom statistiken bygger på självrapportering handlar det inte bara om faktisk användning, utan också om hur accepterat det är att öppet erkänna att man använder AI.
I länder där generativ AI fortfarande är omstridd, saknar tydliga riktlinjer eller förknippas med fusk och regelbrott kan användningen uppfattas som känslig, särskilt i skolan och i arbetslivet.
Läs även: Världen drunknar i turister – nu vill resmålen slå tillbaka. Dagens PS
Mer accepterat på jobbet och privat
När det gäller arbetslivet är siffrorna något högre. Drygt 15 procent av européerna uppger att de använder generativ AI i jobbet. Även här leder mindre och digitalt mogna länder som Malta, Danmark och Nederländerna, medan flera öst- och sydeuropeiska länder ligger långt efter.

För privat bruk är européerna mer öppna. En fjärdedel uppger att de använder AI i vardagen, till exempel för informationssökning eller planering. Cypern, Grekland och Estland ligger i topp, medan Ungern återigen hamnar sist.
Företagen följer samma mönster
Mönstret går igen även bland företagen. I snitt använder knappt 20 procent av europeiska företag någon form av AI-teknik. Danmark toppar listan, följt av Finland och Sverige, medan företag i Rumänien, Polen och Bulgarien har betydligt lägre användning.
Skillnaderna handlar inte bara om teknik, utan om mognad. Vissa företag har integrerat AI i hela sina affärsprocesser medan andra testar enstaka verktyg utan tydlig strategi.
Ambition räcker inte längre
Rapportförfattarna menar att EU:s planer, som AI Continent Action Plan och Apply AI-strategin, är steg i rätt riktning – men att det nu krävs mer konkreta resultat.
För att undvika att pengar och resurser slösas bort behöver EU sätta tydliga mål, mäta effekterna och anpassa stödet efter olika länders och företags faktiska förutsättningar.
Annars riskerar klyftan mellan Europas AI-ledare och AI-eftersläntrare att bli ännu större – trots alla storslagna strategier.
Läs också: Flera slags AI ökar företags lönsamhet – generativ AI räcker inte. Realtid

Bevakar i huvudsak privatekonomi, pension och bostadsmarknad för Dagens PS. Brinner för att göra svåra ämnen begripliga.

Bevakar i huvudsak privatekonomi, pension och bostadsmarknad för Dagens PS. Brinner för att göra svåra ämnen begripliga.









