Dagens PS

Projekt tar fram metod för slamfria avloppsreningsverk

Vid reningsverket i Margretelund testas en ny metod för att ta hand om avlopsslam
Vid reningsverket i Margretelund testas en ny metod för att ta hand om avlopsslam. (Foto: Roslagsvatten)
Annika Hjerpe
Annika Hjerpe
Uppdaterad: 07 dec. 2021Publicerad: 07 dec. 2021

Roslagsvatten, C-Green och IVL testar en ny metod för att ta hand om avloppsslam på reningsverket Margretelund utanför Stockholm.

ANNONS
ANNONS

Mest läst i kategorin

Med målet att bygga ett slamfritt avloppsreningeverk där viktiga näringsämnen tas omhand som en resurs testar Roslagsvatten, C-Green och IVL Svenska miljöinstitutet en ny metod för omhändertagande av avloppsslam vid Margretelunds reningsverk i Åkersberga utanför Stockholm.

Enligt en första delrapport från pilotförsöken finns det goda förutsättningar för att kunna bidra till en mer hållbar hantering av slam.

Kraven kommer troligtvis skärpas

“Dagens slamhantering styrs vid många reningsverk ur ett kvittblivnings- snarare än avfall-till-resursperspektiv. Men kraven för en godkänd slamhantering kommer med all sannolikhet att skärpas i framtiden, samtidigt som en hållbar hantering av avloppsslam kommer att bli en viktig fråga i ett cirkulärt samhälle, säger Christian Baresel, forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet, i ett pressmeddelande.

Varje år avskiljs i Sverige drygt 200 000 ton slam som torrsubstans, vilket motsvarar cirka en miljon ton avvattnat slam. Den vanligaste användningen för slammet är spridning på åkermark, 39 procent av slammet används till det, 25 procent av slammet används som anläggningsjord och 17 procent används till täckning av deponier.

Viktigt återföra näringsämnen

Ur ett resursperspektiv är det viktigt att återföra viktiga näringsämnen till åkermark, men dagens slamspridning medför risk för negativa bieffekter och spridning av oönskade mikroföroreningar. Pilotprojektet vid Margretelunds reningsverk undersäker om hydrotermisk karbonisering, HTC, kan användas för att göra slamhanteringen mer hållbar.

I processen tas det våta slammet om hand på plats och omvandlas med C-Greens teknik till en kolanrikad produkt som är fast. Det HTC-biokol som bildas kan spridas på åkrar, användas som jordförbättring eller som biobränsle.

ANNONS

Kan ge klimat- och miljöfördelar

Den föreslagna slamhanteringen bedöms kunna ge flera klimat- och miljöfördelar, bland annat minskar den behovet av lastbilstransporter till och från reningeverket med 75 procent. Man räknar också med att utsläppen av växthusgaser kommer minska med cirka 80 procent, jämfört med dagens slamhantering.

Läs mer: Ny studie visar hinder och möjligheter för klimatsmart byggande

Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Annika Hjerpe
Annika Hjerpe

Reporter på Dagens PS med fokus på bland annat Life Science, hälsa och hållbarhet.

Annika Hjerpe
Annika Hjerpe

Reporter på Dagens PS med fokus på bland annat Life Science, hälsa och hållbarhet.

ANNONS
ANNONS

Senaste nytt

ANNONS