Den europeiska dataekonomin omsätter hundratals miljarder euro och väntas fortsätta växa snabbt. Samtidigt brottas företag med ett grundproblem: regelverket som ska skydda data riskerar att i stället bromsa innovationen.
EU:s dataekonomi värd 500 miljarder euro – men fast i regelkrångel
När AI dominerar rubrikerna har begreppet ”dataekonomi” – där data används för att skapa ekonomiskt värde – hamnat lite i skymundan. Detta trots att det är en jättemarknad.
Enligt en studie beställd av EU-kommissionen uppgick datamarknaden till över 115 miljarder euro 2025 och väntas nå 148 miljarder euro till 2030. Ser man bredare på hela dataekonomin har den tidigare uppskattats till 325 miljarder euro och väntades nå upp mot 500 miljarder euro till 2025.
Det gör den till en central del av Europas ekonomi. Ändå utnyttjas inte potentialen fullt ut, konstaterar Euronews.
Företagen fastnar i GDPR-djungeln
För datadrivna företag i Europa – kärnan i dataekonomin – är GDPR ett av de största hindren för att kunna växa och konkurrera globalt. Inte nödvändigtvis för att reglerna är fel i sig, utan för att de är svåra att tolka och tillämpa.
Definitionen av personuppgifter är bred. Samtidigt tolkas reglerna olika i olika EU-länder. Resultatet blir en splittrad marknad där företag måste navigera flera regelverk samtidigt.
Stora bolag har resurser att hantera detta. Mindre företag har det betydligt tuffare.
Missa inte: Nasa satsar 200 miljarder – vill stanna på månen. Dagens PS
EU försöker förenkla – men möter motstånd
För att komma till rätta med problemen i dataekonomin har EU-kommissionen försökt förenkla regelverket. Ett av initiativen är det så kallade Digital Omnibus-paketet, som ska göra regelverket enklare och mer enhetligt.
Men redan från start har misstänksamheten varit stor och därmed också osäkerheten kring om reformerna faktiskt kan lösa problemen för Europas datadrivna företag.
Vid ett möte i januari bemötte EU-tjänstemannen Renate Nikolay kritiken om att reformerna skulle drivas av amerikanska techintressen:
”Förenklingsagendan har ingenting att göra med amerikansk lobbying. Förenklingsagendan i kommissionen togs fram långt innan den nuvarande amerikanska administrationen tillträdde”.
Hon pekade i stället på att initiativet vuxit fram ur en europeisk debatt om att regelbördan blivit för tung:
”Det fanns en känsla, särskilt bland europeiska företag, att Europa sågs som alltför hårt reglerat och att man inte lyssnade på företagens oro över kostnader och ett regelverk som ibland upplevdes som inte helt sammanhängande”.
Förslag föll – tillbaka till ruta ett
Kommissionens ursprungliga plan innehöll konkreta förändringar i GDPR, bland annat tydligare kriterier för när data räknas som personuppgifter.
Men enligt uppgifter har dessa förslag stoppats i ministerrådet.
I stället har man valt en försiktigare linje – med fortsatt fokus på rekommendationer från EU:s dataskyddsstyrelse. Problemet är att dessa riktlinjer inte är bindande och ofta tar lång tid att ta fram.
Det lämnar företagen i samma läge som tidigare.
Läs även: Förtroendeskador större risk än böter om du slarvar med GDPR. Realtid
Svår balans mellan skydd och tillväxt
EU har länge varit stolt över sitt starka dataskydd. Men i takt med att pressen ökar växer också en central fråga: går det att kombinera integritet med innovation, utan att bromsa den växande dataekonomin?
Enligt experter ger dagens system inte tillräcklig tydlighet. Företag riskerar därmed att hamna i juridisk osäkerhet även om de följer riktlinjer.
Samtidigt är insatserna höga. EU vill stärka sin konkurrenskraft, inte minst gentemot USA och Kina.
Avgörande vägval för Europa
I slutändan handlar frågan om mer än bara juridik.
Det handlar om Europas ekonomiska framtid – och om regionen kan skapa en miljö där företag både skyddar data och vågar växa.
Just nu pekar mycket på att den balansen fortfarande är långt borta.
Läs också: Experten: Därför ska du inte slänga dina trasiga vitvaror. Dagens PS
