Flyget står och stampar, men Swedavia bygger vidare på ett skuldberg, låser sig vid Arlanda och lurar stressade semesterresenärer med överprisad solkräm. Här är en analys av Perfect Weekends redaktör Viggo Cavling.
Analys: Arlanda har blivit en statsfinansierad taxfree-butik med flygskam i bakfickan


Mest läst i kategorin
Sverige har ett flygplatsbolag. Det heter Swedavia och kör landets tio största flygplatser. Loket i detta tåg som nästan står still heter Arlanda.
Swedavias största bedrift just nu är att ha lånat ihop 14 miljarder kronor – och ändå bara lyckas få 0,8 procents avkastning på sitt operativa kapital. Det är faktiskt sämre än ett vanligt lönekonto på Handelsbanken.
Och ja, staten, som är ägare, har ett avkastningsmål på sex procent. Men vem räknar?
I första halvåret 2025 gjorde Swedavia ett rörelseresultat på 43 miljoner kronor. Det är ett plus, visst. Men ett mikroskopiskt sådant. Vinsten äts direkt upp av räntorna på lånen. Och bolagets totala resultat för perioden? En förlust på 192 miljoner kronor, rapporterar Travel News Leif Holmkvist i en som vanligt briljant analys.

Lyxfällan, Swedavia edition
Det här börjar likna ett avsnitt av Lyxfällan. Högkostnadsliv på kredit, svag inkomst och storstilade framtidsdrömmar om hållbarhet och nya linjer som sällan blir verklighet.
Swedavia lever farligt nära gränsen för den tillåtna skuldsättningen på 1,5 gånger eget kapital. Nu är de uppe i 1,4. Och då har vi inte ens räknat in det permanenta problemet: att Bromma står kvar, i stort sett tomt, men med fulla driftskostnader.
Det är nästan poetiskt. Ett flygplatsbolag som knappt flyger. Eller rättare sagt: som sitter still i luften.
Läs även: Krönika: Jag saknar Almedalen – men helvete vad dyrt det har blivit

Höjda priser, färre flyg – och skenbillig taxfree
Swedavia har höjt avgifterna för flygbolagen. Det märks, för de rullar i sin tur över kostnaden på oss resenärer. Så vad får vi för de dyrare biljetterna? Färre inrikesresenärer, ett stagnerat passagerarantal totalt sett – och en känsla av att hela affären bygger mer på hyresgästerna i taxfree-butikerna än på själva flygtrafiken.
Och ja, jag måste fortsätta tjata om smitvägen på Arlanda i terminal 5 som gör att man slipper taxfreen och sparar tjugo minuter när man ska till sin gate. (Gäller ej F-piren som är till höger.) Denna smitväg skröt regeringens ständige Arlandautredare Peter Norman om på en pressträff med infrastrukturminister Andreas Carlson i våras.
Vad gjorde Swedavia veckan efter?
Jo, man satte upp skyltar som förbjöd de stressade passagerarna att använda gången. Ännu ett bevis på att de som styr infrastrukturen inte har en aning om vad som händer på marken.
Varje vecka får jag mejl från passagerare som undrar om gången. Mitt svar är alltid: använd smitvägen och säg att du är allergisk mot parfym och skamlösa priser.
Läs även: Krönika: Gratis handbagage – ja tack, om du gillar kaos

Och som grädde på den redan överprisade kakan: taxfree är en bluff.
En ny granskning från Prisjakt visar att nästan nio av tio produkter i taxfreebutikerna på Arlanda är dyrare än på nätet. Av 500 jämförda varor var 433 billigare online. I snitt är priset i taxfreen 38 procent högre. I extrema fall kunde ett serum kosta 2 777 kronor mer på flygplatsen än online.
Det är alltså inte bara Swedavia som hamnat i lyxfällan – nu försöker de lura med oss också. Solkräm är 54 procent dyrare, parfym 48 procent och ögonkräm 41 procent. Den så kallade shoppingupplevelsen är alltså ett ekonomiskt bakhåll med butiksljus.
Miljöambitioner och verklighetens jetbränsle
Swedavia talar gärna om sitt klimatansvar. Men verkligheten är bister: under första tertialet 2025 tankades endast 0,9 procent förnybart bränsle på Swedavias flygplatser. Målet är 6 procent 2026 och 27 procent 2030. Med den takten når man kanske ett riktigt hållbart Arlanda till år 2085.
Läs även: Viggos topplista: Surfbrudar, surdeg och Slussenkärlek

SAS lämnar festen – Swedavia står kvar med notan
En gång i tiden fanns en tyst överenskommelse mellan Swedavia och SAS. SAS skulle flyga och Swedavia skulle sköta incheckningen. Men nu när SAS successivt flyttar huvudnavet till Kastrup, Paris och Amsterdam, står Swedavia kvar – utan partner, utan plan och utan pengar.
Samtidigt verkar bolaget ha förälskat sig blint i Arlanda. Alla inrikesinitiativ till Bromma slås ned. Gång på gång upprepas mantrat: Arlanda eller inget. Men för de som bor i Växjö, Sundsvall eller Skellefteå är Arlanda inte direkt ett smörgåsbord av möjligheter. Snarare en flygande återvändsgränd.
Sveriges flygplatser behöver flyg – inte fler baristor
Det är dags att påminna Swedavias ledning om varför flygplatser existerar. Inte för att sälja surdegsmackor eller vegan-latte till anställda i säkerhetskontrollen. Utan för att människor ska kunna ta sig från A till B – snabbt, effektivt och gärna till rimligt pris.
För i nuläget verkar det som att Swedavia glömt varför de finns. De drömmer om hållbara visioner, räknar flygplansrörelser med samma iver som man räknar stearinljus på en Sigtuna-retreat – och har en affärsmodell som bygger mer på hyresgäster än flygbolag.
När Swedavia väl vaknar ur sin klimatneutrala bakfylla är risken att SAS redan har tagit med sig hela festen till Köpenhamn. Då står vi där. Med ett halvtomt Arlanda, ett öde Bromma – och 14 miljarder i lån att betala tillbaka.

Perfect Weekend Guide: Några konkreta förslag till Swedavia
- Uppvakta lågprisbolagen. Erbjud fria landningsrättigheter om de vågar satsa. Portugal gjorde det och lyfte ur lågkonjunkturen. Sverige borde prova samma grepp.
- Stäng Bromma – eller satsa fullt. En flygplats på tomgång är ekonomiskt vansinne.
- Gör flygplatsen till ett nav – inte en galleria. Vi vill ha flyg, inte fler espresso-barer.

Analys: Snart finns det bara fyra flygbolag kvar i Europa
Idag kom det mest väntade beskedet i flygindustrin i Europa. Air France-KLM kopplar greppet om SAS och äger snart en majoritet i bolaget.

Viggo Cavling har skrivit om det goda livet sedan tidigt 90-talet. Först i den egna konsttidningen Beckerell, sedan följde Nöjesguiden, Dagens Nyheter, Resume, Svenska Dagbladet, Travel News och RES, bland annat. Allt enligt devisen gör man mycket får man mycket gjort. Gör man lite händer ingenting.

Viggo Cavling har skrivit om det goda livet sedan tidigt 90-talet. Först i den egna konsttidningen Beckerell, sedan följde Nöjesguiden, Dagens Nyheter, Resume, Svenska Dagbladet, Travel News och RES, bland annat. Allt enligt devisen gör man mycket får man mycket gjort. Gör man lite händer ingenting.