En ny standard
USA:s snabbt växande statsskuld pekas allt oftare ut som en global riskfaktor. Bakom siffrorna döljer sig en utveckling som kan få konsekvenser långt utanför landets gränser, även för svenska hushåll och sparare.
Titta på videosidan för en ren videoupplevelse.
”Det är ganska horribla siffror när man sätter sig in i statistiken”, säger David Ingnäs, ekonomijournalist på Dagens PS.
Han lyfter särskilt fram hur räntekostnaderna har utvecklats. Sedan 2021 har de fördubblats som andel av BNP. Och prognoserna framåt väcker ännu större oro.
Om utvecklingen fortsätter i samma takt kan var fjärde skattekrona i USA år 2036 gå till att betala räntor på statsskulden. Det stannar inte där.
”Det finns ännu värre prognoser som visar att 2047 kommer räntan på statsskulden vara den enskilt största budgetposten i den amerikanska budgeten”, säger Ingnäs.
I ett sådant scenario riskerar centrala välfärdsutgifter att hamna i skuggan av räntebetalningarna, vilket vänder upp och ned på dagens budgetprioriteringar.
Frågan är då vad detta betyder för Sverige. Enligt Ingnäs är det långt ifrån ett isolerat amerikanskt problem.
Riksbanken har i en tidigare rapport pekat på flera möjliga spridningseffekter. En starkare krona är en tänkbar konsekvens, något som kan gynna svenska resenärer men samtidigt pressa exportbolagen.
Samtidigt kan högre amerikanska räntekostnader driva upp ränteläget globalt. Det riskerar att påverka både svenska bolån och företagsfinansiering.
Dessutom kan kapitalflöden förändras. När mer pengar binds upp i att finansiera statsskulden finns mindre utrymme för investeringar på börsen, vilket kan dämpa marknaderna.
Trots de dystra utsikterna saknas i dag tydliga tecken på att skuldkurvan bryts.
”Det finns ju ingen administration som de senaste åren har lyckats vända utvecklingen”, säger Ingnäs.
Utvecklingen framåt avgörs i hög grad av USA:s ekonomiska styrka och politiska vägval. För svenska investerare finns det skäl att följa den noggrant.
