Att gå i pension har i många fall blivit en fråga om timing. Nästa år förändras dessutom spelreglerna. Men räcker det verkligen att jobba till riktåldern för att få en rimlig pension?
Vill du ha en hyfsad pension? Så länge måste du jobba
Matilda Habbe
Uppdaterad: 02 dec. 2025Publicerad: 02 dec. 2025
ANNONS
Mest läst i kategorin
ANNONS
Från och med 2026 kopplas pensionssystemet till en så kallad riktålder som bygger på hur länge vi i genomsnitt lever.
“Riktålder är en pensionsålder som är anpassad efter att vi lever allt längre i Sverige. Den är inte tvingande, men den styr när du tidigast kan börja ta ut din inkomst- och premiepension. Den påverkar också när du kan få garantipension och bostadstillägg inom det allmänna pensionssystemet”, har Monica Zettervall, pensionsexpert på Pensionsmyndigheten, tidigare förklarat.
Från och med 2026 sätts riktåldern till 67 år.
Den som vill kan börja ta ut sin allmänna pension redan vid 64 års ålder, men garantipension och andra stöd betalas först ut när man nått riktåldern.
Tidig pension kostar
Att sluta jobba före riktåldern får ekonomiska konsekvenser. För varje år du tar ut pension före riktåldern sjunker pensionen med omkring 6-7 procent, enligt Pensionsmyndigheten
Dessutom får man ingen garantipension före riktåldern och skatten är högre under de första åren, eftersom det förhöjda grundavdraget gäller först från riktåldern.
Riktåldern kan därför ses som en rekommenderad miniminivå för att få en någorlunda rimlig ekonomi som pensionär.
ANNONS
Senaste nytt
Jobba ännu längre för ”full pension”
ANNONS
Men det är inte säkert att arbete fram till riktåldern räcker för att få samma nivå på allmän pension som äldre generationer hade. Det konstaterar Aftonbladets Fredrik Rundkvist i en ny genomgång.
Enligt beräkningar måste personer födda 1960 arbeta till 68 år och 1 månad för att nå motsvarande kompensationsgrad – alltså pension i relation till slutlönen – som 30-talisterna hade när de gick i pension runt millennieskiftet.
Detta kallas den alternativa pensionsåldern, och den ligger alltså högre än riktåldern för varje ny årskull.
Vill du få dagens viktigaste nyheter direkt i inkorgen?
En person som är född 1980, med en riktålder på 69, har en alternativ pensionsålder på 69 år och 10 månader.
Är man istället född 1990, med en riktålder på 69, måste man jobba till 70 år och 6 månader för att nå upp till den alternativa riktåldern.
Hos Aftonbladet kan du läsa vad som gäller för just din årskull.
Därför klarar sig många ändå bättre
Samtidigt visar statistiken att dagens nyblivna pensionärer ändå, i genomsnitt, får ungefär lika hög total pension som tidigare generationer, trots tidigare pensionsuttag.
ANNONS
Förklaringen är tjänstepensionen.
För 25 år sedan gav tjänstepensionen cirka 10 procent av slutlönen, medan den i dag uppgår till omkring 20 procent.
När både allmän pension och tjänstepension räknas ihop får dagens 65-åringar i snitt 79 procent av sin slutlön i pension.
Ingen katastrof att sluta vid 65
Fredrik Rundkvists slutsats blir som följer: “Det finns starka ekonomiska skäl att fortsätta jobba fram till riktåldern. Men har man tjänstepension (och det har nio av tio löntagare) behöver det faktiskt inte innebära en ekonomisk katastrof att sluta jobba redan vid 65 års ålder efter ett långt yrkesliv”.
Hur länge just du behöver arbeta beror alltså mindre på pensionssystemets åldersgränser – och mer på om och hur mycket tjänstepension du hunnit tjäna in under arbetslivet.
Vissa vill dock jobba tills de stupar. Här kan du läsa om 91-åringen som vägrar gå i pension.
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Matilda Habbe
Bevakar i huvudsak privatekonomi, pension och bostadsmarknad för Dagens PS. Brinner för att göra svåra ämnen begripliga.
Matilda Habbe
Bevakar i huvudsak privatekonomi, pension och bostadsmarknad för Dagens PS. Brinner för att göra svåra ämnen begripliga.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS