De flesta relationer bygger på tanken att man ska kunna välja varandra fritt. Men friheten att gå åt varsitt håll är inte alltid lika självklar. När ett gemensamt hem, bolån, kontantinsats och en svår bostadsmarknad kommer in i bilden kan relationen bli betydligt svårare att lämna än vad många kanske hade tänkt sig.
Ny rapport: Därför kan 400 000 svenskar inte lämna sin relation
Bostadsmarknaden är knepig för många. Därför är det kanske inte helt märkligt att åtta procent, motsvarande nästan 400 000 svenskar, känt att de inte kunnat lämna en relation på grund av boendesituationen. Därtill har fem procent skjutit upp en separation på grund av partnerns svårigheter att få tag på ett boende.
Det visar en ny rapport från Nordax Bank.
Rapporten, som bygger på en Sifo-undersökning, kartlägger hur kärlek, ekonomi och boende hänger ihop i svenska parrelationer.
Läs även: De skippade bostaden – kunde gå i pension i 30-årsåldern. Dagens PS
”Inte alltid rättvist”
Enligt rapporten upplever 80 procent av de svarande att fördelningen av det ekonomiska ansvaret i relationen är rättvis. Samtidigt uppger 53 procent att ekonomisk rättvisa handlar mer om hur det känns än om hur pengarna faktiskt fördelas.
Problemet är att ekonomi och boende sällan tar hänsyn till känslor. När en relation tar slut är det inte upplevelsen av rättvisa som avgör vem som kan gå vidare, utan sådant som inkomst, sparande, bolån och möjligheten att hitta en ny bostad.
”Att ekonomisk rättvisa handlar om känsla är på många sätt fint. Relationer är inget Excelark. Men det som känns rättvist i stunden är inte alltid rättvist på lång sikt”, konstaterar Linda Werdi, bolåneexpert på Nordax Bank.
”Skillnader i ansvar och förutsättningar i relation till ekonomi syns sällan i vardagen, men de blir tydliga när livet förändras, vid en separation eller när ekonomin sätts på prov. Och det är precis då den ekonomiska rättvisan spelar störst roll”, tillägger hon.
Missa inte: ChatGPT fick henne att säga upp sig – nu vill hon varna andra. Dagens PS
Få har pratat om separation
Trots att boendet kan bli avgörande vid en separation har 76 procent aldrig pratat med sin partner om vad som händer med bostaden om relationen tar slut. Bara 13 procent uppger att det finns en konkret plan.
Samtidigt tror män betydligt oftare än kvinnor att de själva skulle ha störst möjlighet att köpa en ny bostad vid en separation. 33 procent av männen tror det, jämfört med 15 procent av kvinnorna.
Boendet blir makt
Jämställdhetsmyndigheten lyfter i rapporten att bostadsmarknaden bygger på en tvåsamhetsnorm. Systemet fungerar ofta bäst för två inkomster, två vuxna och delade kostnader.
”Tvåsamhetsnormen skapar högre trösklar på bostadsmarknaden och missgynnar ensamhushåll”, säger Sara Andersson, senior utredare på Jämställdhetsmyndigheten.
Hon får medhåll från Axel Mårtensen, Bostadspolitisk expert, Stockholms Handelskammare:
”Sammantaget pekar både rapportens data och den bredare empirin på ett behov av att i högre grad betrakta bostadsmarknaden ur ett livscykelperspektiv. En välfungerande marknad måste inte bara möjliggöra ett inträde, utan också säkerställa att hushåll kan röra sig vidare när livssituationen förändras. I annat fall riskerar bostaden att gå från att vara en möjliggörare av ekonomisk och social rörlighet till att bli en begränsande faktor, med konsekvenser som sträcker sig långt bortom själva boendet”, säger han.
Läs också: Ny relation senare i livet? Här är pengafällorna experterna varnar för. E55
