Föräldrar betalar 47 000 kr i månaden för sitt vuxna barn

Även svenska föräldrar betalar

Fenomenet är inte unikt för USA. I Sverige bor många unga vuxna kvar hemma, och bidrar sällan ekonomiskt. En rapport från Ica Banken visar att 53 procent av unga mellan 19 och 29 år som bor hemma inte betalar för mat, hyra eller andra utgifter.

“Så snart den unga vuxna har kommit igång med heltidsjobb tycker jag dock att det är dags att börja klara sig på egen hand ekonomiskt”, säger Magnus Hjelmér, vardagsekonom på Ica Banken.

“Att betala sin egen mobilräkning och streaming borde till exempel vara en självklarhet”, fortsätter han.

“Föräldrar offrar sig själva”

Bakom den ekonomiska hjälpen finns ofta starka känslor. Föräldrar tvekar att sätta gränser, av rädsla för att skada relationen.

“Jag skulle säga att 80 procent är emotionellt, 20 procent är finansiellt från föräldrarnas sida”, säger Kim Muench till CNBC, som arbetar med föräldrar till unga vuxna.

Muench menar att många föräldrar gör stora personliga uppoffringar, både ekonomiskt och känslomässigt, för att hjälpa sina vuxna barn, även om det påverkar deras egen livssituation negativt.

Sparpsykologen Niklas Laninge ser samma mönster i Sverige:

“Man ser sig som någon som ställer upp och hjälper barnet och att säga nej och ställa krav på att ens barn ska stå på egna ben kan gå stick i stäv med dessa värderingar”, säger han till Dagens PS.

Men det långvariga stödet påverkar inte bara föräldrarnas ekonomi och framtidsplaner, det kan också bromsa barnets utveckling.

“Barn som får för mycket ekonomiskt stöd från föräldrar långt upp i åldrarna får inte den nödvändiga träningen i ekonomi som behövs för att bygga upp tilltro till sin egen förmåga. Vi talar alltså om en riktig björntjänst”, tillägger han.

Så sätter du ekonomiska gränser

Men experterna är överens: det går att stötta utan att bli bank. Men det kräver struktur.

“Skilj på stöd och ansvarstagande. Du kan ge stöd, vara där, komma med råd utan att behöva bidra ekonomiskt”, säger Laninge.

Shoka Åhrman, sparekonom på SPP, betonar vikten av en tydlig plan och att stödet ges på rätt sätt, då kan det i stället stärka barnets ansvarstagande.

“Skillnaden ligger i om det finns en plan och ett slutdatum och om man samtidigt utvecklar sitt ekonomiska ansvarstagande och bygger upp sparande eller aktivt försöker få ett jobb”, säger hon.

Arturo Arques, privatekonom på Swedbank, menar att man bör börja sätta ekonomiska krav redan när barnet slutar gymnasiet.

“Så snart barnet slutar gymnasiet, dock senast vid 21 års ålder”, säger han, i ett mejl till Dagens PS.

Föräldrar kan även använda siffror för att förtydliga diskussionen. Enligt Konsumentverket kostar det ungefär 7 300 kronor i månaden för en ung vuxen att bo hemma –inklusive mat och delade kostnader.

“Det är dock viktigt att komma ihåg att detta är en generell uppskattning och att summan kan variera beroende på faktorer som barnets inkomst och hushållets totala kostnader”, avslutar Arturo Arques.

Vill du läsa om vad som egentligen är en rimlig summa för ungdomar att bidra med till hushållet? Det kan du göra här.