Din skatteåterbäring kan göra stor skillnad för privatekonomin. Ett vanligt misstag riskerar dock att få pengarna att snabbt försvinna. Så här kan du göra istället.
Experten: Många gör samma misstag med skatteåterbäringen
När deklarationssäsongen drar igång börjar många fundera på vad de ska göra med pengarna som eventuellt betalas tillbaka från Skatteverket.
Ett vanligt misstag är att se återbäringen som en bonus att snabbt sätta sprätt på, menar sparpsykologen Niklas Laninge, verksam på spartjänsten Opti.
Missa inte: Om kriget kommer: Det händer med dina lån och sparpengar. Dagens PS
“Lite som att vinna på Lotto”
“Många ser det som en positiv överraskning, lite som att vinna på lotto. Forskning visar att när vi ser på en inkomst på det sättet så hanterar vi dem slappare. Exempelvis sätter vi sprätt på dem snabbt, eller gör något riskfyllt som vi aldrig gjort med våra ”egna” pengar”, säger Laninge till Aftonbladet. Han fortsätter:
”Ett klassiskt misstag är att inte ha en plan, så skapar du en så ökar sannolikheten för att du investerar återbäringen i något som ger både glädje i stunden och i framtiden”.
Han får medhåll från sparekonomen Felicia Schön.
”Många ser det ju som en gåva, men det är verkligen en tankevurpa”, säger hon till TV4 Nyheterna.
Konsekvensen kan bli att pengarna snabbt spenderas eller används till riskfyllda beslut.
Så kan du göra med skatteåterbäringen
Så vad bör man då göra med sin återbäring, om inte sätta sprätt på den direkt? Du har tre val, menar Laninge:
”Betala av skulder, spara eller konsumera. Har du dyra skulder trumfar detta de två sistnämnda. Har du ingen buffert trumfar det det långsiktiga sparandet. Är skulder och buffert löst kan du fördela återbäringen på ditt nuvarande jag, och ditt framtida jag”, förklarar han för Aftonbladet.
Läs även: Hon vårdade sin man i 17 år – nekas arv eftersom hon är för rik. Dagens PS
Bufferten först
Att bygga en buffert istället för att unna sig något när skatteåterbäringen landar på kontot kan ”ge lugn i vardagen”, berättar Laninge, som återigen får medhåll från Felicia Schön.
”Det viktigaste och första sparandet som alla bör ha är en buffert som trygghet om något händer”, skriver hon i ett blogginlägg.
En buffert bör vara tillräckligt stor för att täcka två till tre månaders utgifter. Pengarna bör ligga på ett sparkonto med ränta och fria uttag.
Anpassa sparandet efter tidshorisonten
Hur du placerar dina pengar beror också på när de kan behövas.
Om sparmålet ligger nära i tiden, till exempel en resa eller ett bilköp inom 2-3 år, kan sparkonto eller korta räntefonder vara ett alternativ.
Vid sparande på 3-6 år kan längre räntefonder eller blandfonder vara aktuella.
Har du redan byggt en buffert och vill spara mer långsiktigt är börsen ett klokt alternativ.
En investering med en genomsnittlig avkastning på 7 procent per år kan enligt Schön fördubbla värdet på ungefär tio år. På ett sparkonto med 2 procents ränta skulle samma utveckling ta omkring 35 år.
“Lev här och nu”
I slutändan är det dock inte fel att lägga en del av pengarna på något man verkligen vill göra, menar Laninge.
”Man ska ju också leva här och nu, så har du privatekonomin under kontroll kan du unna dig något som är i linje med forskningen, alltså upplevelser, tid med nära och kära eller något som du drömt om länge”.
Läs också: Bluffmejl lovar skatteåterbäring – kommer inte från Skatteverket. E55
