De stannar hemma längre, skjuter upp familjeliv och tvingas stanna i relationer de inte vill vara i.
Sveriges unga har panik: “Dags att börja lyssna”


Mest läst i kategorin
Unga kvinnor slår rekord i ekonomisk oro. Samtidigt känner Generation Z så mycket ångest inför framtiden att de därmed drar ner genomsnittet av lycka.
Nu visar ännu en undersökning från Hemnet att två av tre personer under 18 år är oroliga för hur de ska kunna bo i framtiden. Bland unga vuxna mellan 25 och 34 år är siffran hela 70 procent.
Värst är det för dem som står allra mest osäkert: 86 procent av dem som hyr i andra eller tredje hand delar den här oron.
Missa inte: Sverige återigen sämst i Norden – tappar i ny global ranking. Dagens PS
Bostadsbristen sätter spår i livet
Bostadsoron stannar inte vid tanken. Den påverkar hur människor faktiskt lever sina liv. Hemnets undersökning visar att en tredjedel av alla unga under 25 har tvingats bo hemma längre än de vill medan var femte person mellan 25 och 34 år har skjutit upp familjebildandet.
Bland 45–54-åringar har nästan var femte stannat kvar i en oönskad relation på grund av boendesituationen.
“Bostadsfrågan borde få mycket större uppmärksamhet och prioritet bland politikerna. Den påverkar alltifrån tillväxt, sysselsättning, kriminalitet och psykisk ohälsa. Det är dags att börja lyssna mer på människor kring vilka utmaningar de möter och hur de faktiskt vill bo och leva. Det skulle samhället tjäna mycket på”, säger Staffan Tell, talesperson på Hemnet.

Senaste nytt
Oron är inte obefogad
Oron är förvisso inte obefogad.
Enligt Stockholms Handelskammare stängs nästan tre av fyra unga vuxna ute från bostadsmarknaden i Stockholm.
Samtidigt har unga hemmaboende vuxna mellan 18-34 år nästintill fördubblats de senaste åren och i åtta av Sveriges städer har en 27-åring – trots både jobb och kontantinsats – inte råd med en normalstor lägenhet på 39 kvadratmeter.
Vill du få dagens viktigaste nyheter direkt i inkorgen?
Hälsan får ta smällen
En undersökning från Länsförsäkringar visar att bostadsoron inte bara handlar om pengar – den påverkar också hälsan.
Bland unga som sparar till bostad uppger 6 av 10 att deras ekonomiska situation påverkar den psykiska hälsan negativt. Det är dubbelt så många som bland unga i allmänhet.
“Dagens höga trösklar till bostadsmarknaden gör att drömmen kan kännas avlägsen, som inte bara slår mot privatekonomin utan även direkt mot hälsan”, säger Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar.
Regeringens lösning väcker debatt
För att hjälpa unga in på bostadsmarknaden vill regeringen nu ta bort det skärpta amorteringskravet och höja bolånetaket till 90 procent. Men förslaget möter kritik.
”Att unga ska behöva ta ännu större lån för att kunna få ett tryggt boende är inte hållbart”, säger Klara Eklund, ordförande för Jagvillhabostad.nu, till SVT.
Hon efterlyser långsiktiga lösningar, som hyrköp, subventionerat bostadssparande eller startlån, snarare än åtgärder som kan driva upp priserna ytterligare.
Även forskare vid Malmö universitet menar att förslagen framför allt gynnar dem som redan har stöd hemifrån – inte de som verkligen behöver hjälpen.
Läs också: Sverige sämst i Norden – men nu får svenskarna pengar. Dagens PS

Bevakar i huvudsak privatekonomi, pension och bostadsmarknad för Dagens PS. Brinner för att göra svåra ämnen begripliga.

Bevakar i huvudsak privatekonomi, pension och bostadsmarknad för Dagens PS. Brinner för att göra svåra ämnen begripliga.