Kriminella nätverk misstänks använda svenska företag, falska fakturor och bankkonton för att dölja pengarnas ursprung. Nu varnar myndigheterna för att Sveriges effektiva företagssystem har blivit en tillgång för den organiserade brottsligheten. Det handlar om flera miljarder kronor som har blivit tvättade.
"Använder företaget som ett bankkonto" – svenska bolag utnyttjas genom penningtvätt
Att sätta upp oliks slags butiker och bolag kan snabbt användas till penningtvätt och terrorfinansiering.
Ibland drabbar den globala penningtvätten även jättar som American Express – som lät misstänkt penningtvätt för 13 miljarder dollar passera genom sin bank under nästan elva år utan att larma i tid. Nu får kortjätten 350 miljoner dollar i böter.
Sverige har blivit en attraktiv marknad för internationell ekonomisk brottslighet. Enligt en granskning av Sveriges Radio Ekot har svenska myndigheter identifierat misstänkta penningtransaktioner motsvarande 2,9 miljarder kronor.
Nätverk har kopplingar till Ryssland
Kartläggningen har genomförts inom Finansiella underrättelsecentret, ett myndighetssamarbete som inrättades våren 2025. Omkring 75 procent av transaktionerna har skett inom Sverige. Misstankarna gäller nätverk med kopplingar till bland annat Ryssland, Ukraina och Uzbekistan.
”Det vi ser nu är att det har skalats upp till att bli en nästintill industriell skala. Det här är någonting som har vuxit med åren”, säger Lena Palmklint, kommissarie vid Ekobrottsmyndigheten.
Det går snabbt att starta ett nytt bolag i Sverige, och det är en process som alltså utnyttjas av kriminella. Det är egentligen ingenting nytt, men att utvecklingen är så omfattande är en nyhet.
Företag används som brottsverktyg
Metoderna är ofta avancerade men bygger på en relativt enkel princip: företag som ser legitima ut används för att flytta pengar mellan olika bankkonton. Genom falska fakturor kan överföringarna framstå som betalningar för verkliga varor eller tjänster.
I vissa fall köper kriminella aktörer befintliga företag med etablerade bankrelationer. I andra fall registreras nya bolag som snabbt kan avvecklas när de har fyllt sin funktion.
”Man använder företaget inte som ett företag, utan som ett bankkonto”, säger Daniel Särnqvist, nationell samordnare mot
penningtvätt på Skatteverket, till SvD.
Målvakter sätts upp
Olika slags ”målvakter” sätts upp – personer som egentligen inte sköter verksamheterna – men som står registrerade på dem, vilket gör det ännu svårare att reda ut vems pengar det egentligen rör sig om och var de kommer ifrån.
I den senaste härvan är runt 400 bolag inblandade – ”det som sticker ut i den aktuella kartläggningen är omfattningen”, säger Daniel Särnqvist vidare.
Finanspolisen varnar för att dessa metoder gör det svårt för banker och myndigheter att upptäcka penningtvätten.
Vill se hårdare kontroll av företag
Myndigheten har föreslagit flera åtgärder för att minska sårbarheten. Bland annat vill Finanspolisen se ett centralt aktieägarregister för onoterade bolag och bättre redovisning av koncernstrukturer.
Bankerna behöver också bli bättre på att upptäcka misstänkta transaktioner mellan företagskunder.
Den nya kartläggningen visar att problemet inte enbart handlar om pengar som skickas över nationsgränser. En stor del av de misstänkta transaktionerna sker inom Sverige.
Läs även:
