3 700 kronor mer i plånboken – flytta billigt till solen 

Cypern tar revansch på Solkusten

Svenskarnas intresse för Spanien svalnar – både bland turister och bostadsköpare. Under tredje kvartalet föll svenska bostadsköp i Spanien med 10 procent. Samtidigt kliver Cypern fram som ett både billigare och soligare alternativ.

En jämförelse visar att Nicosia i Cypern toppar Europas sollista med cirka 3 388 soltimmar per år – något mer än Málaga. Även antalet soldagar är högre: runt 340 per år på Cypern mot 320 på Solkusten.

Den stora skillnaden finns dock i priserna. Kvadratmeterpriserna på Cypern ligger mellan cirka 14 600 och 27 600 kronor beroende på stad. Det kan jämföras med Málagas runt 44 000 kronor per kvadratmeter och Marbellas över 60 000.

Cypern lockar idag köpare från hela världen, bland annat Storbritannien, Tyskland, Israel och USA. Efterfrågan stärks både av lägre priser, en växande uthyrningsmarknad och landets så kallade Golden Visa-program. 

Mer om detta: Här får du bättre väder än Solkusten – till halva priset. Dagens PS

Prisras i delar av Spanien – trots het marknad

Den spanska bostadsmarknaden som helhet fortsätter uppåt. Under tredje kvartalet steg priserna med 3,4 procent och sett över året uppgår ökningen till hela 15,2 procent.

Men under ytan gömmer sig prisras. Flera kommuner har sett kraftiga prisfall – i vissa fall över 20 procent. Störst tapp noteras i Torreperogil i Jaén och Arroyo de la Luz i Cáceres, där priserna rasat med 21 procent. Även kommuner i Galicien, Cantabrien och Murcia ligger kring 13-16 procents nedgång.

För köpare med begränsad budget pekas flera av dessa områden nu ut som fyndlägen – långt från de glödheta kustmarknaderna.

Läs mer: Köpläge i solen: Här har bostadspriserna rasat. Dagens PS

Varannan ung önskar sig krypto i julklapp

Kryptovalutor har gått från spekulativ nisch till självklar julklapp – särskilt bland unga. En Visa-undersökning visar att 28 procent av alla svarande skulle bli glada över att få krypto i julklapp. Bland Generation Z är siffran hela 45 procent – nästan varannan.

Samma generation driver flera nya konsumtionsbeteenden. De är betydligt mer benägna att använda krypto som betalmedel, köpa via sociala medier, använda biometrisk identifiering och handla från utländska nätbutiker.

Kryptogåvor skickas ofta digitalt via handelsplattformar som låter givaren skapa en betalningslänk till mottagaren. Tillgångarna hamnar i en digital plånbok – antingen uppkopplad eller offline – eller ges i form av exempelvis en krypto-ETF.

Läs vidare här: Det här önskar sig varannan ung i julklapp. Dagens PS

Fyra miljoner på sparkontot – risk eller trygghet?

Veckans kanske mest uppmärksammade privatekonomiska dilemma rörde en kvinna som, efter arv och bostadsförsäljning, samlat runt fyra miljoner kronor på ett enda sparkonto.

Tidigare riksbankschefen Stefan Ingves pekar i DN på en viktig risk: insättningsgarantin skyddar endast upp till 1 050 000 kronor per bank – ett tak som höjs till 1 150 000 kronor nästa år. För att hela summan ska omfattas krävs alltså sparande i minst fyra olika banker.

Utöver säkerhetsfrågan finns avkastningsproblemet. Med runt 2,5 procents ränta på sparkonto återstår cirka 1,75 procent efter skatt – mindre än inflationen. Pengarna tappar alltså i värde över tid.

Ett alternativ kan vara att lösa delar av bolånet eller sprida kapitalet i exempelvis fonder med måttlig risk. Men, understryker Ingves, allt avgörs av tidshorisont och riskvilja.

“Försök svara på vad behöver jag pengarna till, när behöver jag dem och vilken riskaptit har jag?” lyder hans sammanfattning.

Läs mer: Hon har fyra miljoner på kontot – vad ska hon göra nu? Dagens PS