Efter ett arv och en bostadsförsäljning satt en privatperson plötsligt med omkring fyra miljoner kronor samlade på ett och samma sparkonto.
Hon har fyra miljoner på kontot – vad ska hon göra nu?


Mest läst i kategorin
Hon lockas varken av aktiespekulation eller snabba klipp. Men är pengarna verkligen säkra där de står? Och riskerar hon att förlora pengar på sitt val?
Det är frågorna som hamnar i centrum när tidigare riksbankschefen Stefan Ingves svarar på frågor i DN:s ekonomipanel.
Bankgarantin sätter gränser
En av de större funderingarna gäller insättningsgarantin. Hur mycket är egentligen skyddat om något skulle hända banken?
Ingves förklarar att garantin i dag gäller upp till 1 050 000 kronor per bank och kund – ett tak som höjs till 1 150 000 kronor från den 1 januari 2026. Skyddet gäller alltså inte per konto utan per bank.
För den som vill ha hela sitt sparande fullt försäkrat innebär det att pengarna behöver spridas mellan flera banker. I det aktuella fallet skulle det alltså krävas minst fyra olika banker för att alla fyra miljonerna ska omfattas av skyddet.
Missa inte: Här får du bättre väder än Solkusten – till halva priset
Senaste nytt
Lån och sparande krockar
Samtidigt finns ett annat dilemma i historien. Kvinnan äger en bostadsrätt värd cirka fyra miljoner kronor och har ett bolån på två miljoner. Borde hon lösa lånet?
Här pekar Ingves på den ekonomiska logiken: det är vanligt att bolåneräntan är högre än räntan på sparkontot. Sparkontots ränta ska dessutom beskattas med 30 procent, vilket ytterligare pressar avkastningen.
Med en ränta på runt 2,5 procent på sparkontot återstår cirka 1,75 procent efter skatt. När inflationen samtidigt ligger runt 3 procent innebär det att pengarna i praktiken tappar köpkraft över tid.
Ett alternativ skulle därför vara att använda en del av kapitalet till att lösa bolånet. Då slipper hon räntekostnaden och har fortfarande två miljoner kvar i sparande.
Försiktig risk – eller fortsatt säkerhet
Ett annat alternativ är att – istället för att ha hela summan på sparkonto – ändå placera pengarna till något högre risk.
Här nämner Ingves möjligheten att placera i exempelvis obligationsfonder eller aktieindexfonder – båda med måttlig risk.
“Eftersom risk och avkastning hänger ihop får man då acceptera att det kan gå väldigt bra, men det finns ingen garanti för det eftersom både obligationer och aktier svänger i pris”, skriver Ingves i DN.
Uppgångar är möjliga, men så även nedgångar.

Att låta pengarna ligga på sparkonto – inte alltid en bra idé
Att inte investera och istället låta stora summor ligga på ett sparkonto kan dessutom vara dumt, åtminstone om man vill att pengarna ska växa. Det har Dagens PS tidigare skrivit om.
Om du har för mycket pengar på sparkonto kan du gå miste om börsens avkastning. Dessutom kan pengarna förlora värde över tid på grund av inflationen.
“Du ska inte ha långsiktiga pengar på sparkonto – om man tänker att man ska spara till sin pension exempelvis. Investerar du pengarna på börsen så får du möjlighet till bättre avkastning över tid än vad du får på sparkonto där det är väldigt stor risk att pengarna äts upp av inflationen”, har Jennie Sandén, privatekonomisk expert på Danske Bank, tidigare förklarat för Göteborgs-Posten.
Så kan du tänka om dina pengar
Sparexperten Christina Engelen, som intervjuas i tidningen Senioren, menar att valet mellan sparkonto, fonder och aktier främst styrs av vilket mål pengarna har.
“Att veta vad du vill med ditt sparande styr resten av resan”, säger Engelen.
Vill du få dagens viktigaste nyheter direkt i inkorgen?
Hon pekar på att pengar som ska användas inom ett till två år bör placeras på sparkonto för att undvika risk. För längre sparmål – fem år eller mer – kan börsen, via fonder eller aktier, ge bättre förutsättningar för högre avkastning.
Vill du ha ett tryggt sparande utan att följa börsen varje vecka rekommenderar Engelen fonder. Fem till sex olika typer, till exempel globalfonder, Sverigefonder och tillväxtfonder, ger riskspridning.
“Pengar är till bekymmer för fattig och för rik”
Men goda råd till trots – i slutändan är ju valet, faktiskt, ditt.
Ingves sammanfattar sitt svar med orden: “Försök svara på frågorna vad behöver jag pengarna till, när behöver jag pengarna och vilken riskaptit har jag? Man kan ”tänka bort” dom här frågorna men det ligger något i när Thore Skogman sjunger i Penninggaloppen ”… pengar är till bekymmer för fattig och för rik”.
Trygghet, risk och framtidsplaner – alla tre väger tungt när miljoner ska få ett nytt hem.
Vill du veta varför fonder är usla för snabba pengar? Det kan du läsa mer om hos Realtid.

Bevakar i huvudsak privatekonomi, pension och bostadsmarknad för Dagens PS. Brinner för att göra svåra ämnen begripliga.

Bevakar i huvudsak privatekonomi, pension och bostadsmarknad för Dagens PS. Brinner för att göra svåra ämnen begripliga.












