Statens haverikommission granskar de nya och exceptionella uppgifterna om olycksfärjan.

Dokumentärfilmare som besökt vraket med fjärrstyrd undervattenskamera avslöjar att M/S Estonia har ett stort hål på ena sidan.

Uppgifterna är helt nya och kan kasta nytt ljus över den dramatiska förlisningen på öppet hav, som ägde rum på natten mellan den 27 och 28 september 1994 och krävde 852 människoliv, varav 501 svenskar.

Fartygskatastrofen beskrivs som den största i nordiska farvatten under fredstid. Färjan var på väg från Tallinn till Stockholm när olyckan var framme.

Ingen har hittills ställts till svars straffrättsligt för det inträffade

”Överväger vad det kan få för konsekvenser”

Aftonbladet berättar nu att haverikommissionen inlett en granskning av hålet i M/S Estonia och att diskussioner förs med både Estland och Finland.

”Vi granskar de uppgifter som har kommit fram och överväger vad det kan få för konsekvenser. Men vi har inte något beslut att redogöra för just nu”, säger Jonas Bäckstrand, ställföreträdande generaldirektör på Statens haverikommission, till tidningen.

”Vi ska ta det här på största allvar och som regering utesluter vi ingenting”, säger Sveriges statsminister Stefan Löfven (S) till TT och upprepar att expertmyndigheten måste titta på bilderna.

ANNONS
ANNONS

Utrikesministrarna i Sverige, Estland och Finland har kommit överens om att en eventuell utredning av hålet i M/S Estonia ska göras gemensamt.

Haverikommissionens ställföreträdande GD vill inte säga till AB om den granskning som nu sker är på officiellt direktiv från regeringen.

”Jag vill inte närmare kommentera det men vi har löpande kontakt med regeringskansliet.”

Från Estland har det kommit anklagelser om att Sverige ljuger efter avslöjandet i Dplay-dokumentären. Löfven slår tillbaka på anklagelserna:

”Sverige ljuger inte om Estonias förlisning. Jag vill inte bidra till en ökad konflikt, utan jag har en bra dialog med min motsvarighet i Estland — Jüri Ratas — och vi har kontakt i frågan. Jag tycker att det är viktigt att vi samarbetar”, säger Löfven, som i dagsläget inte vill ge något rakt besked om nya dykningar kan bli aktuella.

Däremot säger han blankt nej till att lagen om gravfrid ändras.

Gick till botten på mindre än en timme

Tidigare har haverikommissionen från Estland, Finland och Sverige slagit fast att M/S Estonia kantrade och sjönk – ett förlopp som tog mindre än en timme – på grund av höga vågor som slet bort bogvisiret och rampen och gjorde att mängder av vatten forsade in på bildäck. Det framgick i slutrapporten som offentliggjordes 1996.

M/S Estonia vid kajen i Värtahamnen i Stockholm drygt ett år innan katastrofen som krävde 892 människors liv. (Foto: TT)
M/S Estonia vid kajen i Värtahamnen i Stockholm drygt ett år innan katastrofen som krävde 892 människors liv. (Foto: TT)

”Det av regeringen särskilt tillsatta Etiska rådet rekommenderade att förlisningsplatsen skulle ses som en gravplats och svenska riksdagen beslöt då att täcka över fartyget med betong, men detta arbete avbröts dock efter hårt motstånd från både överlevande och offrens anhöriga. Socialdemokraten Kent Härstedt, som själv var på båten när den förliste, vädjade i en debattartikel våren 1996 till regeringen att stoppa övertäckningen och även de anhöriga, som tidigare hade delats i frågan om huruvida de döda skulle bärgas eller inte, bildade nu gemensamt motstånd mot regeringens planer. Sommaren 1996 bestämde regeringen att stoppa övertäckningen av Estonia”, skriver Wikipedia.