Kraftigt sänkta biljettpriser och fler tåg – så vill staten lyfta krisande Arlanda

Det mest uppmärksammade förslaget är att helt ta bort stationsavgiften på Arlanda central, vilket skulle sänka priset på en pendeltågsresa från Stockholm till Arlanda från 190 till 43 kronor. Tanken är att skapa ett tydligt “basalternativ” (pendeltåg) jämte det “premiumalternativ” som Arlanda Express utgör i dag.

Läs även: Skyltarna pekar – men norrmännen går ändå fel på Gardermoen

Utredningen föreslår också att pendeltågstrafiken mellan Stockholm och Uppsala via Arlanda fördubblas i rusningstid. För att möjliggöra detta krävs bland annat plattformsförlängning vid Arlanda central och ombyggnationer vid Stockholm C, Tomteboda, Märsta och hela järnvägssträckan söder om Uppsala.

Samtidigt föreslås en upprustning av väg E4, där kapacitetstaket redan nåtts vissa tider på dygnet. En breddning vid Häggvik ska prioriteras inför öppningen av Förbifart Stockholm, men Norman lyfter även vikten av morot och piska: en översyn av trängselskatten kan både minska biltrafiken och bidra till finansieringen.

För att möta det ökade pendlingsbehovet föreslås dessutom direktbussar med hög komfort från orter som Nacka, Täby, Vallentuna, Märsta och Bålsta – samt en ny linje från Barkarby eller Kungsängen.

“Flygplatsen är avgörande för näringslivet, turismen och medborgarnas tillgänglighet. För att klara framtidens behov måste både väg och järnväg stärkas”, skriver Peter Norman i sin debattartikel i Dagens Nyheter.

Arlanda befinner sig i ett alltmer utsatt läge. Under 2024 minskade antalet inrikesresenärer med 10 procent jämfört med föregående år, vilket resulterade i cirka 3,2 miljoner inrikespassagerare – en nedgång från 4,8 miljoner år 2019. Samtidigt fortsätter Kastrup att stärka sin position som Nordens ledande flygplats. Med 29,9 miljoner passagerare under 2024, varav över 28,7 miljoner var internationella resenärer, har Kastrup nu över 7 miljoner fler passagerare än Arlanda. Denna utveckling understryker behovet av konkreta åtgärder för att återställa Arlandas konkurrenskraft och förhindra att Sverige tappar ytterligare mark i den nordiska flygtrafiken.

Många utredningar om Arlanda – få spadar i marken

Förslagen i dagens utredning är långt ifrån de första. Under mer än ett decennium har Arlanda utretts om och om igen – med liknande slutsatser men begränsad verkställighet:

• 2010 – Luftfartsutredningen efterlyste en nationell strategi för flyget – men lämnade inga konkreta avtryck.
• 2016 – Arlandarådet lade fram ambitiösa förslag om snabbare tåg och utbyggd flygplats – men fick se initiativen fastna i politiskt limbo.
• 2018 – Swedavias utvecklingsplan ville bygga ut terminalerna – men pandemin satte stopp.
• 2023 – Regeringens flygstrategi lovade mycket – men innehöll få verktyg för verklig förändring.

Listan kan göras längre. Slutsatsen? Arlanda är en svensk paradgren i kategorin “många ord, lite action”.

Läs även: Trumps tullar skakar flygindustrin: “Felaktig strategi”