Nya modeplaceringen snart i Sverige

I fjol stod noteringarna av SPAC:s i USA för 53 procent av alla nyintroduktioner.

Sammanlagt var det 248 stycken till ett värde av motsvarande 625 miljarder kronor som noterades. Och ännu mer lär det bli i år.

10 000 miljarder

I januari noterades tjugo gånger flera SPAC:s jämfört med januari 2021. Marknadens prognoser pekar mot en summa för helåret på bortåt motsvarande 3 500 miljarder kronor.

Om man räknar med att de sedan använder belåningsmöjligheterna (tre gånger) så hamnar förvärvskapaciteten på närmare motsvarande 10 000 miljarder kronor.

Det är mer än marknadsvärdet för hela Stockholmsbörsen.

Svenska måltavlor

Strategin med SPAC:s är att först ta in pengar och notera investmentbolagen för att sedan göra förvärv av 20 – 30 procent i ett målbolag.

Ett alternativ till en krävande börsnotering för ett onoterat bolag. Även om det varit onoterade bolag som förvärvats är det troligt att även börsnoterade bolag kan komma i blickfånget framöver.

Då värderingarna allt som oftast är högre på andra sidan Atlanten är det ingen vågad gissning att några SPAC:s ser möjligheten till arbritagevinst.

Bättre än PE?

Huruvida SPAC:s är en bra affärsidé för investerare, och är här för att stanna, återstår att se. Förespråkarna menar att fördelarna framför private equity (EQT m.fl.) gör att de kommer att växa på PE-branschens bekostnad.

Möjligheten att som investerare sälja närhelst man vill och dessutom ha vetorätt vid förvärv gör SPAC:s till ett bättre investeringsverktyg.

Det anses vara anledningen till att tomma SPAC:s i snitt har gått upp 6,5 procent i samband med börsnoteringen.

Uppköpsvåg

Men här och nu har de en enorm kassakista som ska sättas i arbete. SPAC:s har oftast 24 till 36 månader på sig att hitta förvärv. Annars går pengarna tillbaka till investerarna.

Stockholmsbörsen tror att det första svenska SPAC:en kommer att börsnoteras redan i slutet av mars i år. Svenska företag lär bli uppvaktade.

Det lutar mot en uppköpsvåg från ett oväntat håll. Rimligtvis kommer det att påverka prisbilden uppåt. Både för onoterade och noterade bolag.

Källa: Dealogic

Läs mer från Investerardygnet >>