Frestelsen till högre avkastning men till högre risk är ett klassiskt dilemma för investerare. Just nu utspelar det sig tydligt på obligationsmarknaden.

Till viss del är det Riksbankens fel. Och det är tveksamt om i synnerhet privatinvesterare förstår innebörden av definitionen ”high yield”.

Företagsobligationer växer för närvarande så det knakar. Värdet globalt passerade i veckan 565 000 miljarder kronor, en ökning med nästan 50 procent på ett år.  I Sverige liksom i en rad andra länder har centralbankerna börjat köpa företagsobligationer som ett led i stimulanserna för att mildra effekten av pandemin.

Resultatet har blivit att priset på företagsobligationer har stigit och kupongen, det vill säga den utbetalade räntan, blivit mindre. I Sverige har Riksbanken köpt företagsobligationer med högt kreditbetyg.

Riksbankens indirekta frestelse

Däremot har obligationer med sämre kreditbetyg, så kallad high yield, fått fortleva utan interventioner från Riksbanken. Det har medfört att avkastningen för den kategorin nu framstår som relativt sett mer attraktiv och lockat fler kunder. Riksbanken har indirekt frestat investerare att kliva längre ut på riskskalan för att ta del av den höga räntan.

Med tanke på tillströmningen till fonder som investerar i högavkastande företagsobligationer är det tveksamt om privatinvesterare är medvetna om riskerna. High yield betyder faktiskt hög risk. I tider av högkonjunktur är det få konkurser, men över tiden är fallissemangen betydande.

ANNONS
ANNONS

45 procent risk för konkurs

I sammanställningen nedan framgår sannolikheten för konkurs vid olika kreditbetyg. Statistiken baseras på historik och siffran avser en 30-årsperiod.

För att exemplifiera risknivån hos fonderna så kan man titta på Sveriges för tillfället högst rankade high yield fond, Carnegie High Yield Select. Fonden har för närvarande nästan halva obligationsportföljen placerad i företagsobligationer med kreditbetyg B. Enligt sammanställningen går 37 procent av utgivarna till dessa obligationer i konkurs i ett längre perspektiv. Därtill är en femtedel av portföljen placerade i B-. Där är oddsen 45 procent för konkurs.

Om fondandelsägarna skulle få frågan om de vill investera i en fond där hälften av innehaven statistiskt bedöms gå i konkurs skulle nog riskviljan avta. Det finns skickliga förvaltare som kan navigera mellan grynnorna, men i en kraftig lågkonjunktur är det svårt. Och risken är att fonden inte blir av med innehaven. Likviditeten torkar upp, som det heter på finansspråk.

Läs mer från Investerardygnet >>