Folkhälsomyndigheten bedömer risken för ebola i Sverige som mycket låg. Det finns omkring 200 svenskar i den drabbade regionen, ebolainformation på Arlanda och Landvetter.
Så påverkar utbrottet av ebola svenska resenärer och läkemedelsbolag

Det pågår samtidigt en vaccinkapplöpning där Moderna tar hem 50 miljoner dollar för att ta fram vaccin. Världen satsar stort på att stoppa historiens tredje största utbrott av ebola.
Enligt FHM:s senaste bedömning den 2 juni är sannolikheten för vidare spridning i Europa begränsad. Myndigheten delar WHO:s och ECDC:s riskbedömning.
Vad svenska resenärer behöver veta
FHM avråder resenärer från kontakt med personer som visar symtom och hänvisar till UD:s reserekommendationer. Den som utvecklar feber eller infektionssymtom efter vistelse i tropiska områden uppmanas kontakta 1177 och informera om sin reshistorik.
Sverige har inte infört inreseförbud. USA har däremot förbjudit inresa för utländska medborgare som besökt Kongo, Uganda eller Sydsudan de senaste tre veckorna. Rwanda och Uganda har stängt sina gränser mot Kongo. Kanada har infört 90 dagars inreseförbud.
Enligt UD befinner sig cirka 200 svenskar i Kongo-Kinshasa och Uganda, varav majoriteten i Kinshasa och Kampala. Information om ebola har satts upp på svenska flygplatser med internationell trafik.
Sverige har två högisoleringsenheter, varav en på Universitetssjukhuset i Linköping, med nationellt uppdrag att ta emot patienter med allvarliga smittsamma sjukdomar.
Utbrottet i siffror
Utbrottet orsakas av den sällsynta Bundibugyo-stammen och är centrerat i Ituri-provinsen i nordöstra Kongo.
Enligt CEPI den 1 juni har över 900 misstänkta fall och fler än 220 misstänkta dödsfall rapporterats. 291 fall och 43 dödsfall har bekräftats genom laboratorietester. Uganda har nio bekräftade fall.
WHO klassade utbrottet som ett internationellt hälsonödläge den 17 maj. Det finns inga godkända vaccin eller behandlingar mot denna stam.
Dödligheten i de två tidigare utbrotten, 2007 och 2012, var över 30 procent.
Moderna tar största vaccinsatsningen
Vaccinkoalitionen CEPI satsar totalt 61,8 miljoner dollar på tre vaccinkandidater, fördelat så här:
Moderna får upp till 50 miljoner dollar för preklinisk utveckling och fas 1-studier av ett mRNA-vaccin. Samma plattform som under covidpandemin.
Oxford/Serum Institute of India får 8,6 miljoner dollar för en kandidat byggd på AstraZeneca-teknologin. Den kan vara redo för tester inom två till tre månader, men har ännu inte testats på djur.
IAVI får 3,2 miljoner dollar för en kandidat som bygger på samma plattform som Mercks godkända Ervebo-vaccin och som skyddat primater i studier. Kliniska prövningar dröjer sex till nio månader.
Gilead och behandlingsspåret
Parallellt utvecklas behandlingar. Gilead Sciences undersöker antiviralen obeldesivir mot Bundibugyo-stammen. Bolagets remdesivir hämmade viruset i en laboratoriestudie. WHO har prioriterat tre behandlingskandidater för kliniska prövningar: monoklonala antikropparna MBP 134 och maftivimab samt remdesivir.
Mapp Biopharmaceuticals MBP 134 har visat effekt i prekliniska studier och passerat en tidig säkerhetsstudie på människor.
Varför det går långsamt
Bundibugyo-stammen har bara orsakat två utbrott tidigare. Vaccinforskningen ligger långt efter den vanligare Zaire-stammen, som har två godkända vaccin och två godkända behandlingar.
Befintliga vaccin fungerar inte eftersom generna som de riktar sig mot skiljer sig betydligt mellan stammarna.
En ljuspunkt
Fyra sjuksköterskor som smittats i Kongo har skrivits ut efter full återhämtning. WHO:s generaldirektör Tedros Adhanom Ghebreyesus konstaterar att Bundibugyo-ebola kan överleva med god medicinsk vård, särskilt vid tidig diagnos.





