Ett kontor är inte bara en arbetsplats, hur det är designat påverkar hur vi samarbetar, trivs och mår, det visar ny svensk forskning.
Kontorets utformning påverkar arbetsmiljö och mående
En studie som baseras på data från 4 352 svenska kontorsanställda som arbetar i sju olika typer av kontorsmiljöer visar att kontorets fysiska miljö spelar en avgörande roll för arbetsklimat och emotionell hälsa.
Studien har gjorts av Christina Bodin Danielsson, forskare inom arkitektur, teknik och teori vid Kungliga Tekniska Högskolan, KTH, och Töres Theorell professor vid Stressforskningsinstitutet vid Psykologiska institutionen, Stockholms universitet.
”Valet av kontorsdesign påverkar arbetsplatsklimat och relationerna mellan kollegor. Detta kan i sin tur förklara de skillnader i känslomässig hälsa, mätt som emotionell utmattning, som vi såg, säger Christina Bodin Danielsson i ett pressmeddelande.
Bättre med eget rum
Det är fortfarande många organisationer som kämpar med att få sina medarbetare att komma tillbaka till kontoret efter pandemin och när anställda kan välja var de vill jobba blir utformningen av kontoret väldigt viktig, särkilt för den känslomässiga hälsan.
Studien är den första i sitt slag och den belyser hur den fysiska arbetsmiljön påverkar den psykosociala arbetsmiljön och den visar på tydliga skillnader mellan olika kontorsdesigner.
Resultaten i studien indikerar att vissa kontorstyper skapar bättre förutsättningar, både för trivsel och för återhämtning.
De bästa resultaten för nästan alla psykosociala faktorer gav cellkontor, kontor där medarbetarna har egna rum. En förklaring till det kan vara att anställda som har eget rum upplever att de har större kontroll.
Kontor med rum som delas av två till tre personer bedömdes som mest fördelaktiga när det gäller psykologiska krav eftersom medarbetare då får mer socialt stöd av sina rumskamrater.
Män och kvinnor
Studien visar också att det finns skillnader mellan män och kvinnor.
Män som arbetar i så kallade hot-deskingkontor, aktivitetsbaserade kontor utan egen arbetsplats och utan stödmiljöer, rapporterade störst problem både med psykosocial arbetsmiljö och med emotionell utmattning.
Kvinnor rapporterade mest emotionell utmattning i små öppna kontor och de upplevde så kallade kombikontor som sämst gällande den psykosociala arbetsmiljön. Kombikontor definieras bland annat av att det sker mycket grupparbete där.
”Kombikontor är när man försökt ta fördelarna som finns med ett cellkontor och kombinera det med fördelarna med ett öppet kontorslandskap. Man skapar alltså bås med förvaring där alla har varsitt skrivbord m m. Man får alltså ett ’eget rum’ fast utan väggar och får samtidigt en närhet till sina arbetskamrater”, skriver Lokalguiden.
Viktiga insikter
Studiens resultat visar hur starkt kontorsmiljön påverkar både arbetsklimat och välbefinnande.
”Dessa insikter är viktiga i ett arbetsliv där arbetsgivare behöver skapa kontor som både stöttar välmående och som lockar medarbetare att vara på plats”, säger Christina Bodin Danielsson i pressmeddelandet.
Hon menar att arbetsgivare behöver skapa kontor som både stöttar hälsan och lockar medarbetare att vilja vara på plats.
”Jag tycker generellt att företag är för trendkänsliga när man utformar sina kontor. De borde i stället se till organisationens behov och till vad forskningen säger om olika typer av kontor och deras påverkan på arbetsmiljön och välbefinnandet”, säger hon i pressmeddelandet.
Läs mer på Dagens PS: Chefen stressad om hen inte vet var du är
Läs mer på Realtid: Bankanställda tvingas tillbaka till kontoren: ”Kul så länge det varade”
Läs mer på E55: Distansarbetet består – trots prat om återgång till kontoret
