När klockan ställs tillbaka i oktober jublar många över den “extra timmen” sömn. Men frågan är om den verkligen gör oss piggare.
Forskare varnar för klockomställningen – den extra timmen lurar dig


Mest läst i kategorin
Natten mellan lördag och söndag ska du ställa tillbaka klockan en timme. Det innebär att du får sova en timme längre på morgonen.
Att tidsomställningen skapar förvirring i svenska hem är ingen nyhet – det har Dagens PS tidigare skrivit om.
Men bakom vardagskaoset finns också en biologisk verklighet. Forskare varnar nu för att höstens tidsomställning påverkar vår hälsa mer än vi tror.
Den extra timmen som ställer till det
Till skillnad från vårens tidsförskjutning, när vi förlorar en timme, ses övergången till vintertid ofta som en välkommen paus.
Men helt oskyldig är den inte, menar forskarna.
Förklaringen ligger i den cirkadiska rytmen – kroppens inbyggda dygnsklocka som styr sömn, hormoner och humör.
“Det finns en cirkadisk klocka i varje cell i kroppen, men också en huvudklocka: en grupp nervceller i hjärnan som automatiskt följer ljus, gryning och skymning via signaler från ögonen”, säger Timo Partonen, docent i psykiatri vid Helsingfors universitet, till Euronews.
När den rytmen störs – även med bara en timme – kan sömnen kännas mindre återhämtande och humöret påverkas.

“De flesta använder inte timmen till sömn”
Partonen förklarar att höstens tidsomställning är lättare att anpassa sig till än vårens, eftersom vi får mer tid – inte mindre. Men han varnar också för att många gör fel sak med den extra timmen:
“Det finns också risken att folk inte använder den extra timmen till sömn – utan stannar uppe längre och fortsätter att bygga sömnskuld”, säger han.
Forskare menar att man i stället borde se tidsförändringen som ett tillfälle att vila ikapp, inte som en chans att lägga sig senare.
Vill du få dagens viktigaste nyheter direkt i inkorgen?
Milt skifte – men märkbara effekter
Enligt Malcolm von Schantz, professor i kronobiologi vid Northumbria University, upplever de flesta höstförändringen som mindre dramatisk. Det betyder dock inte att kroppen är opåverkad.
Han påpekar att ljus spelar större roll för hälsan än många tror:
“Biologiskt och fysiologiskt är ljus på morgonen mycket viktigare för oss”, säger han.
Därför kan mörka morgnar och tidiga solnedgångar ge effekter som trötthet, sämre koncentration och nedstämdhet – även om övergången känns mild.
Större risker på sikt
Därtill visar forskning från Stanford Medicine att upprepade tidsförändringar kan ge ökad risk för stroke, fetma och hjärtproblem.
I studien jämfördes tre modeller – permanent normaltid, permanent sommartid och dagens system med dubbla skiften – och slutsatsen var som följer: de återkommande klockförändringarna är sämst för hälsan.
Forskarna uppskattar att en övergång till permanent normaltid skulle kunna förhindra runt 300 000 strokefall per år och minska fetma hos 2,6 miljoner människor.
Så hjälper du kroppen att ställa om
Vill du ta hand om sömnen ger Partonen ett enkelt råd:
“Om tidsförändringen sker natten mellan lördag och söndag, gå och lägg dig vid din vanliga tid – eller lite tidigare. På så sätt kan du använda den extra timmen till sömn och minska eventuell sömnbrist”.
Har du tröttnat på “tidsleken med sommartid”? Det har Europa också – läs mer om det här.

Bevakar i huvudsak privatekonomi, pension och bostadsmarknad för Dagens PS. Brinner för att göra svåra ämnen begripliga.

Bevakar i huvudsak privatekonomi, pension och bostadsmarknad för Dagens PS. Brinner för att göra svåra ämnen begripliga.

Elektrifiera vardagen med upp till 12 mils färd helt på el. Välj en SWE Edition fullpackad med utrustning till ett förmånligt pris och lågt förmånsvärde.













