AI har blivit vår tids nya chef, kollega och konkurrent i ett. Vissa ser möjligheter, andra ser uppsägningen i vitögat. Psykologen David Waskuri menar att båda reaktionerna är rimliga – men att det avgörande är vad du gör med din oro.
AI och karriären: Så undviker du paniken och hittar din plats i det nya arbetslivet
Rädslan är rationell – till en gräns
Det är lätt att skratta åt domedagsprofetior om att AI ska ta över världen. Men oron för jobbet är på riktigt. Enligt David Waskuri vd på Sveapsykologerna handlar det sällan om rena fantasier, utan om något mer konkret.
”Internationella studier visar att en majoritet förväntar sig att AI förändrar deras arbete, och upp till omkring en tredjedel oroar sig för att bli ersatta helt eller delvis.”
Det är alltså inte paranoia. Det är en ganska nykter lägesbild.
Samtidigt är det viktigt att skilja på vad som faktiskt händer och vad vi tror ska hända. AI tar sällan hela yrken. Den tar delar av dem. Och ibland skapar den nya uppgifter lika snabbt som den raderar gamla.
Katastroftänk eller verkligt problem
Waskuri delar upp oron i två kategorier: befogad och hypotetisk. Det är en ganska brutal men användbar uppdelning.
Har du ett jobb där AI redan ersätter arbetsmoment? Då är oron produktiv. Då ska du inte meditera bort den – du ska agera.
Men om du mest sitter och föreställer dig ett framtidsscenario utan tydlig grund, då är det något annat. Då är du inne i katastroftänk.
”Är det hypotetiskt, då handlar det mer om att skifta fokus och inte fastna i tankarna”
Med andra ord: alla känslor är inte värda att tas på allvar.
Läs även: Miljardärer i strumplästen – nu börjar AI-boomen kännas som dagis igen
Identiteten är den verkliga konflikten
Det mest intressanta i samtalet är inte jobben. Det är identiteten.
Problemet är inte bara att AI kan skriva snabbare. Problemet är att den gör det på områden där människor byggt sin stolthet. Hantverket. Språket. Den där känslan av att vara bra på något.
När det försvinner uppstår något som liknar sorg.
”Man vill skydda sin yrkesidentitet och det man var bra på värderas inte längre”
Det är här många kör fast. Inte i tekniken, utan i självbilden.
Läs även: Förändra livet – lämna sociala medier
Vägra eller anpassa sig
Det finns en frestelse att bli purist. Att vägra AI av princip. Att kalla det fusk. Lite lutherskt, som att fuska på ett prov.
Problemet är att marknaden inte bryr sig om din moral.
Om andra jobbar snabbare, får de fler uppdrag. Så enkelt är det.
Waskuri är tydlig: svartvita positioner är farliga.
”Det är lätt att tänka att AI förstör allt. Men man kan använda vissa delar utan att kompromissa med kvaliteten”
Det är en ganska odramatisk slutsats. Och kanske därför så svår att acceptera.
Små steg slår stora beslut
Den som fastnar i tanken att allt måste förändras direkt gör ofta ingenting alls. Och det är då maktlösheten slår till.
”Personer som upplever låg kontroll och handlingsförmåga löper större risk att må psykiskt dåligt”
Lösningen är inte att bli AI-expert över en helg. Det är att testa små saker.
Transkribera en intervju. Sammanfatta en text. Låt tekniken göra det tråkiga och behåll det roliga själv.
Det är ingen revolution. Det är en justering.
Nya AI-vapnet: kackerlackor och duvor i militär tjänst
Det som nyligen lät som ett udda forskningsspår håller på att bli en ny militär verklighet. Med hjälp av AI, sensorer och
Bredda eller bli sårbar
Den gamla idén om en tydlig yrkesidentitet håller på att spricka. Journalist, copywriter, analytiker – allt flyter ihop.
Det gör ont för den som gillar tydliga titlar. Men det öppnar också dörrar.
Waskuri pekar på något enkelt: bredda dig.
Skriv, podda, analysera, nätverka. Ju fler ben du står på, desto mindre känns förändringen som ett hot.
Slutsats
AI förändrar spelreglerna. Det går inte att förhandla bort.
Men det går att välja hur man spelar.
Antingen sitter man kvar och saknar telefonkatalogen. Eller så lär man sig att kontakterna numera bor i fickan.
Det ena känns tryggt. Det andra betalar hyran.
