Marknaden för olika klimatlösningar växer, och mängder av nya företag växer fram. Men när grön teknologi blir en guldgruva ökar lockelsen att presentera ”klimatsmarta” koncept som kanske inte alls är hållbara. Bloombergs klimatskribent lär dig skilja agnarna från vetet.
Så skiljer du äkta klimatlösningar från falska
Malin Beeck
Uppdaterad: 08 jan. 2022Publicerad: 05 jan. 2022
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
“Falska lösningar på hur vi kan minska planetens uppvärmning är inte nya. Men antalet människor som tar till sig dessa svar, och pengarna som spenderas på dem, har växt substantiellt de senaste åren”, skriver Akshat Rathi, klimatskribent på Bloomberg.
I och med att världens tio största ekonomier har ambitionen att nå nollutsläpp läggs tusentals miljarder på att hitta tekniken för att nå dit. Flödet av pengar locker alla möjliga aktörer att marknadsföra sig gentemot journalister och allmänhet. Det händer att de presenterar sina produkter som “återvinningsbara” eller “hållbara” när det inte stämmer. Men det är inte alltid lätt att genomskåda bluffen som konsument. Så vilka varningsteckan kan man hålla utkik efter? Akshat Rathi tipsar om följande fem frågor som du kan ställa dig själv när du utvärderar ett projekt:
Luktar det gröntvätt?
Vissa klimatlösningar framställs som en typ av plåster att sätta på klimatsåret fram till dess att den ”riktiga” lösningen är på plats. Koldioxidkompensation faller in under den kategorin. Om det görs på rätt sätt kan kompensationen eventuellt visa sig vara ett sätt att få bort en mycket liten del av de globala växthusgaserna. Den potentialen sträcks emellertid ut bortom all rimlighet för att rättfärdiga mycket farliga utsläpp här och nu.
ANNONS
Senaste nytt
Hittat ett mirakelmedel?
Tyvärr kommer våra klimatlösningar inte att samlas i en enda åtgärd. Det är inte som att skjuta en varulv med en silverkula, som Akshat Rathi uttrycker det. Därför går det inte att lägga hela svaret på gåtan i enkla lösningar som global klimatbeskattning eller mer pengar till forskningen kring fusionskraft. Det är viktigt att vara kritisk om någon säger sig ha hittat den enda rätta vägen framåt.
Är det för bra för att vara sant?
Ja, då är det antagligen inte sant. Nya ideer är viktiga, men för att man ska kunna se dem som en viktig del av de klimatlösningar världen behöver ska de ha testats i större skala utanför labbet. Ett exempel på en story som var för bra för att vara sann var exempelvis Global Thermostat, ett CCS-bolag som påstod sig effektivt och billigt kunna suga koldioxid ur luften. Efter ett decennium i drift kan de fortfarande inte visa att de lyckats åstadkomma särskilt mycket alls, skriver Bloomberg.
ANNONS
Är det bara marknadsföring?
Ett företag kan tillägna sig trovärdighet om personer som du litar på stöder dem. När det gäller ESG-certifieringen av företag (ESG står för Environmental, Social and Governance) mäter man sällan vilken direkt påverkan ett företag har på miljön. Systemet är inte tillräckligt strikt i de definitioner som används.
Vilka är de reella effekterna?
Klimatlösningar kan presenteras som effektiva utan att de i slutändan kan visa upp något riktigt resultat. Exempelvis kan en pensionsfond eller en företagare sälja av ett bolag som släpper ut mycket koldioxid. I företagets hållbarhetsredovisning går det förstås nu att redovisa att det har minskat sin klimatpåverkan, men någon annan köper ju bolaget. Det som den nya ägaren sedan gör kan i värsta fall förvärra situationen i stort.
Det finns fler exempel på frågor som du behöver ställa dig innan du investerar pengar i ett företag som påstår sig vara hållbart, men i slutändan, menar Akshat Rathi att det kokar ner till en, stor, grundläggande frågeställning: kommer bolagets koldioxidutsläpp att falla så snabbt som de enligt vetenskapen behöver göra?
Läs också:
Så avslöjar du greenwashing – sju tips
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
