Kiviks musteri – historien bakom Sveriges äppeljätte sedan 1888

Allt började 1888

Men historien om musteriet började långt innan årets skördeoro. Det många kanske inte vet är att Kiviks musteri bär på ett arv som sträcker sig över fem generationer. Redan 1888 planterade Henric Åkesson de första träden i Kivik, i vad som skulle bli Sveriges första yrkesmässiga fruktodling.

“90 procent av de svenska äpplena odlas i Skåne, och på Österlen i synnerhet. Här är jordmånen mager och sandig, precis så som äppelträd vill ha det”, förklarar Anna Säfström.

Klimatet längs kusten spelar också en nyckelroll. Det kalla Östersjövattnet motverkar för tidig blomning på våren, medan den lagrade sommarvärmen gör att frukten mognar långsamt under svala höstnätter – perfekt för smakutvecklingen.

“Äpplena utvecklar sin smak sent i mognadsprocessen vilket gynnas av dessa långa varma höstar”, tillägger hon.

Henric Åkesson såg möjligheten tidigt och lade grunden till det som i dag är ett av Sveriges mest kända livsmedelsföretag.

Äpplen blir must

Efter årtionden av framgångsrik fruktodling i Kivik tog familjen Åkesson nästa stora steg. Året var 1935 när Henrics son Ivar fick idén att starta ett eget musteri på gården, ett litet hantverksmässigt företag som skulle förädla äpplena till must.

Med det föddes Äppelmust från Karakås Kiviks Musteri. Allt arbete skedde för hand. Äpplena maldes och pressades och den 100-gradiga musten fylldes på flaskor som korkades och etiketterades manuellt. Äppelpressen bestod då av en handdriven kvarn.

Sedan dess har mycket hänt. I dag pressar Kiviks musteri åtta ton äpplen på två timmar men den småskaliga andan och känslan för hantverket lever kvar.

“Kunskapen har förts över och förfinats från generation till generation i över 100 år. Samtidigt ligger det i våra gener att ständigt utvecklas och vi drivs av entreprenörskap”, berättar Säfström.

Läs också: Kina rundar USA för att hänga med i AI-racet. Dagens PS

Från gård till industri

Även om starten var blygsam tog Kiviks musteri under 1900-talet steget mot större produktion. Ingvar Åkesson, tredje generationen, moderniserade produktionen på 1950-talet och lade grunden för den tekniska utveckling som skulle följa. Företaget växte och Ingvar köpte mer mark och planterade ytterligare äppelträd. Musteriet började använda för den tiden moderna maskiner, även om tappning, korkning och etikettering fortfarande skedde för hand.

I mitten av 1960-talet omvandlades det lilla musteriet till ett modernt industriföretag. År 1969 började man tillverka cider, och Kiviks Herrgårdscider blev snabbt en favorit. Samma år installerades även en koncentrat- och aromåtervinningsanläggning. Det gjorde Kiviks musteri till det första företaget i Sverige som kunde tillverka äppeljuice året runt.

Men resan från gårdsförsäljning till industriell aktör har inte varit utan hinder.

“Vi har stött på många utmaningar genom åren. Framförallt har tillgången till kapital alltid varit en klart utmanande del”, berättar Säfström.

Att bygga upp ett modernt livsmedelsföretag har krävt investeringar i både teknik och kvalitetssäkring – ofta utan direkt avkastning. Men målet har alltid varit detsamma: att erbjuda säkra, goda produkter med äpplet i centrum.

“Vi lade många år på att investera i sådant som inte alltid genererar faktiska produkter eller försäljning, såsom till exempel en ny press att pressa frukten i, pastöriseringsutrustning, kvalitetssäkring och själva produktutvecklingen i sig”, säger hon.

Det verkliga produktionsgenombrottet kom enligt Säfström, 1974 när musteriet installerade sin första Tetra Brik-maskin och kunde börja producera i större skala.

“Det var egentligen först när vi installerade den första Tetra Brik-maskinen 1974 som vi kunde tillverka stora volymer och därmed blev ett mer industriföretag”, resonerar Säfström.

Det svenska äpplets nästa kapitel

Sedan 1990-talet drivs Kiviks musteri av fjärde och femte generationen, Kristina Levinsson och Bengt Åkesson, som fortsatt att utveckla företaget med fokus på smak, hållbarhet och innovation.

I dag är musteriet både livsmedelsproducent och besöksmål, med omkring 200 000 besökare varje år. Verksamheten omfattar över 50 äppelsorter, samarbeten med universitet och ett aktivt arbete med att bevara gamla kulturarvssorter.

“Det svenska äpplet är grunden i hela vår verksamhet och vi brinner för den svenska äppelnäringen. Svensk frukt är också en mycket viktig del för den svenska livsmedelsförsörjningen”, förklarar Säfström.

Fem generationer senare står Kiviks musteri kvar och är djupt rotat i Österlen, men med blicken mot framtiden.

“Vi har funnits i fem generationer och räknar med att finnas minst lika länge till”, lägger hon till.

“Det kräver att vi fortsätter arbeta långsiktigt med respekt för miljön, fortsätter vara relevanta för våra konsumenter och ser till att Österlen är en plats där man kan leva och bo”, konstaterar kommunikationschefen.

Även i odlingen är det händelserikt. Kiviks musteri arbetar sedan länge aktivt för att främja den biologiska mångfalden, värna klassiska äppelsorter och samtidigt samarbeta med forskare och universitet för att utveckla nya, hållbara sorter anpassade för framtidens klimat.

Så sent som i maj planterades de gamla, sällsynta och kulturklassade sorterna Gul Gravensteiner och Gul James Grieve i odlingarna för att bredda utbudet av traditionella muster.

Och som många kanske undrat: vad är egentligen skillnaden mellan Ingrid-Marie och Discovery äpplen?
Det handlar om mognad, smak – och en oväntad ton av jordgubbe.

Läs även: Rädda amerikaner stannar hemma: “Väckarklocka för regeringen”. Dagens PS

Läs även: Fiskodling släpper ut mer än städer – miljöbomb i fjordarna. Dagens PS