Den ökade robotanvändningen, hittills mest i industrin, har som väntat lett till ökad produktivitet och en stark påverkan på den ekonomiska tillväxten. I storleksordning kan den jämföras med ångmaskinens genombrott i industrialiseringens begynnelse, enligt nationalekonomiska forskaren Georg Graetz vid Uppsala universitet.

ANNONS

”Och det är mycket”, säger han vid ett SNS-seminarium där de nya forskningsresultaten presenteras.

Ger och tar

Tillsammans med kollegan Guy Michaels vid London School of Economics har de undersökt effekterna av den ökade robotiseringen mellan 1993 och 2007. Ett kraftigt prisras på robotar medförde en ökad användning i rad olika branscher. Studien antyder, utan att slå fast säkert, att lågkvalificerade jobb har försvunnit som en konsekvens av maskinernas intåg. Men en annan slutsats är att ett ökat användande av robotar har bättrat på produktiviteten, vilket lett till lägre priser på de tillverkade varorna. Det i sin tur leder till ökad efterfrågan och fler anställda för att kunna möta kundernas ökade köplust efter de billigare varorna.

Med den slutsatsen kommer de industrier och länder som hänger på robotiseringen bäst, att också klara sysselsättningen.

Står still

Sverige är ett av de ledande länderna inom robotanvändning. Men i jämförelsen med exempelvis Tyskland ligger vi långt efter. Sverige har också tappat några placeringar i robotligan sedan 1993.

ANNONS
ANNONS

Mikael Herdin, produktionsutvecklingschef på verkstadskoncernen Sandvik, tycker sig ana att robotutvecklingen liksom produktivitetsutvecklingen i industrin har bromsat in.

”Det känns som om vi stått still de senaste 5-6 åren”, säger han.