AI-utvecklingen får företag att smälla upp datacenter över hela USA. Men när utvecklingen går snabbt framåt riskerar tekniken att bli överflödig.
Datacenter på landsbygden riskerar att överges


Mest läst i kategorin
En ny våg av investeringar i datacenter och AI-infrastruktur växer fram i rekordfart.
Konsultjätten McKinsey uppskattade i våras att investeringarna i chip, datacenter och energi kopplade till generativ AI kan nå 5,2 biljoner dollar globalt de kommande fem åren.
Prognosen kan redan visa sig vara i underkant, då miljardaffärer i USA pekar mot ett allt hetare investeringsklimat.
Kan ta tid
Bakgrunden är en tro på att framtidens AI-tjänster kräver enorm beräkningskapacitet. Men medan byggboomen accelererar är det osäkert om intäkterna kommer att hinna ikapp, menar experter.
Forskning visar att en stor del av företagens AI-satsningar fortfarande fastnar i pilotstadiet, vilket riskerar att skapa ett glapp mellan utbud och behov under flera år.
Dagens expansion skiljer sig också åt på andra sätt. Ett är att de nya datacentren ofta byggs på landsbygden, skriver The Economist.
Senaste nytt
Byggs på landsbygden
Att placera anläggningarna i områden som Texas, North Dakota och New Mexico i USA löser energifrågan, eftersom det finns gott om mark och tillgång till förnybar energi.
Samtidigt innebär avlägsna platser nya risker.
Med tekniken i snabb utveckling kan dagens toppmoderna center snabbt bli omoderna, och konkurrerande aktörer kan lätt etablera sig i närliggande regioner.
Det ökar sannolikheten för att dessa hallar blir utdaterade och svårsålda – eller till och med övergivna.
Privat kredit tar över
På finansieringssidan har börsnoterade fastighetsbolag tappat mark till förmån för privata kreditfonder, statliga investeringsfonder och banker.
Kapitalbehoven är nu så stora – upp till 50 miljarder dollar per gigawatt – att riskerna förflyttas från aktiemarknaden till banksystemet.
Till detta kommer att nya aktörer som AI-labb och så kallade neocloud-företag tar allt större plats.
Paralleller till telekomkrisen
De saknar de starka balansräkningarna hos Amazon, Microsoft och Google, vilket ökar osäkerheten för långivare och elbolag som tvekar inför långsiktiga kontrakt.
Historiska paralleller dras till 1990-talets telekomkris, då enorma investeringar i fiberoptik slutade med massiva överkapacitet och konkurser, skriver CNBC.
Samtidigt menar optimisterna att skillnaderna är avgörande: dagens datacenter byggs oftast först när det finns kontrakterade kunder.

Johannes Stenlund är en journalist som bevakar ekonomi, näringsliv och politik för Dagens PS. Särskilt intresserad av internationell handel, råvaror, utvecklingsfrågor och politisk ekonomi. Har tidigare skrivit om utrikespolitik och ekonomi för flera svenska tidningar. Trivs både med att förklara det stora sammanhanget och att bevaka den lilla händelsen på plats. Kontakta Johannes Stenlund här.

Johannes Stenlund är en journalist som bevakar ekonomi, näringsliv och politik för Dagens PS. Särskilt intresserad av internationell handel, råvaror, utvecklingsfrågor och politisk ekonomi. Har tidigare skrivit om utrikespolitik och ekonomi för flera svenska tidningar. Trivs både med att förklara det stora sammanhanget och att bevaka den lilla händelsen på plats. Kontakta Johannes Stenlund här.

Just nu får du ett riktigt bra pris på Sveriges mest valda hemlarm med brand- och inbrottsskydd. Räkna ut ditt pris och ta del av erbjudandet











