En amerikansk domare har godkänt en förlikning på 1,5 miljarder dollar mellan AI-bolaget Anthropic och tusentals författare och förlag. Bolaget tränade sin chatbot Claude på piratkopierade böcker, får nu betala historiens största kända ersättning för upphovsrättsbrott.
Anthropic betalar rekordbelopp: 15 miljarder kronor efter piratkopierade böcker
Distriktsdomare Araceli Martínez-Olguín godkände på måndagen en förlikning värd 1,5 miljarder dollar, alltså ungefär 15 miljarder svenska kronor, i den grupptalan som riktats mot AI-bolaget Anthropic.
Enligt domen får varje berörd författare eller förlag omkring 3 000 dollar per bok som Anthropic olovligen laddat ner och använt för att träna sin AI-modell Claude.
Nästan halv miljon böcker
Domaren skriver i sitt beslut att förlikningen ger ”meningsfull kompensation” till de drabbade författarna och förlagen.
Enligt uppgift har omkring 91 procent av de mer än 482 000 böcker som omfattas av domen redan gjorts anspråk på av rättighetsinnehavare som nu väntar på ersättning.
Deckarförfattare stämde Anthropic
Bakgrunden till fallet är en stämning som bästsäljande deckarförfattaren Andrea Bartz drog igång tillsammans med två andra författare, Charles Graeber och Kirk Wallace Johnson, redan 2024.
De hävdade att Anthropic använt deras upphovsrättsskyddade verk för att träna Claude utan tillstånd eller ersättning.
Skaffat böcker via piratsajter
I ett tidigare domslut slog dåvarande domaren William Alsup fast att det i sig inte är olagligt att träna AI-chatbotar på upphovsrättsskyddade böcker.
Men Anthropic gjort fel genom att skaffa miljontals böcker via piratsajter som Library Genesis och det så kallade Books3-datasetet. Enligt uppgifter hade Anthropic lagrat över sju miljoner piratkopierade böcker i ett centralt bibliotek.
Rätt att träna AI på böcker
Anthropic har inte erkänt något fel i sak i samband med förlikningen. Istället försöker man fokusera på att det är lagligt att träna AI-modeller på böcker. Biträdande chefsjurist Aparna Sridhar lyfte fram att det räkna som ”fair use” enligt upphovsrättslagen.
Det är endast sättet böckerna anskaffats på som ledde till förlikningen, inte principen om AI-träning i sig. ”Vi är glada över att mer än 91 procent av de författare och förlag som omfattas av förlikningen har gjort anspråk på sin del av ersättningen, och vi ser fram emot att avsluta det här ärendet”, skrev Sridhar i ett uttalande.
Historiskt mål
Målsägarnas advokat Justin Nelson kallade uppgörelsen ”den största kända upphovsrättsersättningen i historien”.
Fallet är det första större avgörandet bland dussintals liknande AI-relaterade upphovsrättstvister som fortfarande pågår i amerikanska domstolar.
Sätter inte en trend
Trots sin storlek skapar förlikningen inget bindande juridisk prejudikat för resten av branschen. Detta eftersom Anthropic valde att förlikas.
Det finns redan andra mål som landat i andra domslut. I målet Kadrey mot Meta, där interna dokument enligt uppgift visar att även Mark Zuckerberg godkänt nedladdningar från samma piratbibliotek, bedömde domstolen tvärtom att nedladdningarna var en nödvändig del av träningsprocessen och därmed tillåten användning.
Viktigt riktmärke
Ändå beskriver flera jurister förlikningen som ett viktigt riktmärke för resten av branschen. Några förutspår att marknaden för licensierat innehåll nu kommer att växa snabbare och att beloppen blir större.
OpenAI, Meta, Midjourney och Google står redan inför liknande stämningar, bland annat från förlag som Hachette och Elsevier samt från Disney och Universal mot Midjourney.
Utvecklingen kan pressa AI-bolag mot dyrare licensavtal med förlag och rättighetsinnehavare i stället för att förlita sig på oreglerade datamängder. Det kan i sin tur kan drabba AI-startups, när de försöker träna upp sina modeller.
Våg av nya stämningar
Nu när detaljerna i förlikningen blivit offentliga kommer det sannolikt att komma fler processer. Det finns en tydlig ekonomisk modell att följa.
Det är långt från bara böcker som AI-verktyg tränas på. Nu väntar stämningar kring allt från låttexter och musik till bilder och video. Sannolikt vill även ett stort antal journalister få ett beslut om vad som gäller för deras produktion.
