Den geopolitiska maktordningen – olja, mineraler, data och militär

Dagens konflikter är inte isolerade kriser utan uttryck för en gemensam maktlogik där ekonomi, säkerhet och industriell kapacitet har flätats samman. När kontroll över resurser, teknik och infrastruktur blir avgörande formas en världsordning där geopolitik i praktiken fungerar som industripolitik med militära konsekvenser.

Kontroll över energiflöden

Efter Rysslands invasion av Ukraina har energisäkerhet åter blivit strategiskt central. Venezuela är ett tydligt exempel. Landet, med världens största kända oljereserver, upphör i detta läge att vara en intern angelägenhet. Sanktioner och diplomatiska påtryckningar motiveras ofta i demokratiska termer, men kretsar i praktiken kring kontroll över energiflöden och framtida handlingsutrymme. Här är konflikten fortfarande bokstavligen förankrad i oljetankers och utvinningsfält.

Detta mönster är inte nytt, men dess materiella grund har förändrats. Under 1900-talet kretsade stormaktspolitiken i huvudsak kring kontroll över olja, gas och transportleder som höll industrisamhället igång. Iran illustrerar denna logik tydligt. När landet under 1950-talet försökte ta kontroll över sin egen oljeproduktion utlöste det internationella ingripanden där den materiella kärnan handlade om kontroll över energitillgångar. Samma mönster har återkommit i senare decennier genom sanktioner och militär närvaro i regionen.

Gruvor och datacenter

I dag har denna logik inte försvunnit, men den har förskjutits. Oljan är fortfarande central, men har kompletterats av kritiska mineraler, halvledare, energiinfrastruktur och datacenter som bär den digitala ekonomin, artificiell intelligens och modern militär kapacitet. Konflikter har därmed förskjutits från oljefält till gruvor och från tankfartyg till datacenter. Geopolitisk makt utövas i allt högre grad genom kontroll över resurser, leveranskedjor och tekniska system snarare än enbart genom territoriell dominans.

Demokratiska republiken Kongo illustrerar denna förskjutning. Landet besitter över hälften av världens kända koboltreserver, en nyckelråvara för batterier, elfordon och artificiell intelligens, där tillgång till resurser i dag kopplas direkt till säkerhetspolitiskt stöd och industriell kontroll. Liknande mönster kan ses i Grönland, vars strategiska betydelse vilar på arktiskt läge, tillgång till kritiska mineraler och långvarig militär närvaro, vilket gjort ön central i stormakternas konkurrens om framtida resurser och transportleder. Samma logik återkommer i Ukraina, där kriget inte enbart handlar om territoriell integritet utan också om kontroll över energi- och mineralinfrastruktur som ska bära återuppbyggnaden.

Avgörande fråga med Taiwan

Taiwan har i dag en avgörande strategisk betydelse genom sin centrala roll i den globala halvledarproduktionen. För Kina handlar ön om tillgång till framtidens tekniska system. För USA handlar det om att förhindra ett kinesiskt övertag med direkta konsekvenser för militär kapacitet och industriell konkurrenskraft.

I detta sammanhang framstår Donald Trumps hållning som mindre ideologisk än ofta framställs. När beroendet flyttas från inhemsk energiproduktion till globala leveranskedjor som USA inte fullt ut kontrollerar uppstår strategiska sårbarheter med omedelbara säkerhetspolitiska följder. Prioriteringen av kontroll över resurser, industriell kapacitet och militär styrka framför klimatambitioner utan tydlig säkerhetsförankring kan därför förstås som ett rationellt svar inom denna maktordning.

För företag, investerare och beslutsfattare innebär detta att geopolitik inte längre kan behandlas som ett yttre riskmoment, utan måste integreras i affärs- och industristrategin. Leveranskedjor fungerar i dag som säkerhetskedjor där politiska beslut snabbt påverkar kostnader, tillgång och konkurrenskraft. Geopolitik har därmed blivit en styrparameter på samma nivå som kapital, teknik och kompetens och hör hemma i styrelserummet, där beslut fattas om investeringar, lokalisering och långsiktig överlevnad.

Sima Valizadeh,
Teknologiedoktor, Entreprenör och teknologi- och affärsrådgivare

Läs även: Passiva pengar gör börsen dummare – blåser upp bubbla?

Läs även: “Kära kamrat Trump…”