Dagens PS

Att äta maneter bidrar till att rädda världshaven

manet
Manetsallad serveras på allt fler restauranger runt om i världen. (Foto: Unsplash)
Johan Augustin
Johan Augustin
Uppdaterad: 21 maj 2023Publicerad: 21 maj 2023

Allt fler maneter tar över våra hav medan fiskbestånden rasar. Samtidigt får allt fler upp ögonen för att äta maneter – och hur det kan hjälpa till att lösa miljöhotet.

ANNONS
ANNONS

Mest läst i kategorin

De senaste åren har det kommit allt fler rapporter om manetstim som täcker allt större områden i världshaven, och som tar över när många fiskarter har fiskats ut eller som faktiskt ökar i antal i allt näringsrikare vatten genom våra utsläpp.

Maneter tar över haven

Maneter kan bli de dominerade arterna eftersom de äter fiskägg och därmed håller nere fiskbestånden som i många fall redan är utfiskade, berättar BBC. 

Ett sätt att åtminstone kortsiktigt minska manetbestånden är att äta dem menar forskare. Har du provat manet?

Du är inte ensam och svaret på frågan är nej, eftersom det fortfarande är ovanligt att hitta manet på västerländska menyer, medan de har ätits på många håll i Asien de senaste tusen åren.

Nu försöker många västerländska restauranger dock förändra det tankesättet genom att uppmuntra gästerna att prova något nytt – maneter som är proteinrika, och där mikroalgerna inuti cellerna hos vissa maneter dessutom är rika på fettsyror.

Mestadels vatten

De består dock mestadels av vatten, så det är enbart fem procent som faktiskt går att äta. Så därför är det många som anser att det inte är värt mödan att plocka upp dem ur havet till att börja med.

ANNONS

“Det går åt mycket energi i processen eftersom de är så vattniga”, säger Monty Graham, chefen för Florida Institute of Oceanography.

Att bara äta maneter löser dock inte miljöhoten i det långa loppet, där de istället bör ses som en indikator för hur havet mår, om det är förorenat eller utfiskat.

“Om folk börjar konsumera maneter lika mycket som vi konsumerar andra skaldjur, så antar jag att det också kommer få negativa konsekvenser”, klargör Monty Graham.

Läs även: Världens största plastklot – fullt av liv

Läs även: De bygger undervattensdrönare för odling i havet

Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Johan Augustin
Johan Augustin

Reporter på Dagens PS baserad i Sydney, Australien. Lång erfarenhet av resereportage.

Johan Augustin
Johan Augustin

Reporter på Dagens PS baserad i Sydney, Australien. Lång erfarenhet av resereportage.

ANNONS
ANNONS

Senaste nytt

ANNONS