På alla möjliga områden försöker Kina dra sig undan den amerikanska dominansen. Nu nappar allt fler länder på erbjudandet att låna pengar i renminbi.
Kina vänder sig bort från dollarn – erbjuder eget alternativ
Johannes Stenlund
Uppdaterad: 24 okt. 2025Publicerad: 24 okt. 2025
ANNONS
Mest läst i kategorin
ANNONS
Kina och USA befinner sig som bekant i ett intensivt handelskrig.
Nu försöker den kinesiska regeringen minska beroendet av den amerikanska dollarn, och istället erbjuda sin egen renminbi, eller yuan som den också kallas, som alternativ.
Det ses som en central del i Pekings långsiktiga strategi för att stärka den egna valutan internationellt och minska sårbarheten för finansiella sanktioner, skriver Financial Times.
Flera länder byter valuta
Utlåningen i renminbi ökar snabbt, särskilt till utvecklingsländer som Kenya, Angola och Etiopien, vilka i flera fall har börjat omvandla gamla dollarlån till lån i kinesisk valuta.
Även länder som Indonesien, Slovenien och Kazakstan har nyligen emitterat obligationer i renminbi, ofta till betydligt lägre räntor än motsvarande dollarbaserade lån.
Tillväxten märks också inom handel och betalningar.
ANNONS
Senaste nytt
Underlättar användningen av renminbi
Enligt data från det internationella betalningsnätverket Swift har renminbins andel av den globala handelsfinansieringen fyrdubblats under de senaste tre åren.
ANNONS
Den utgör nu omkring 7,6 procent, vilket gör den till den näst mest använda valutan efter dollarn.
Kina har samtidigt byggt ut ett globalt nätverk av offshorebanker och valutabytesavtal för att underlätta användningen av renminbi i internationell handel.
Flyttas till kinesiska kanaler
Det kinesiska betalningssystemet Cips har vuxit snabbt och hanterar nu transaktioner på över 40 biljoner renminbi varje kvartal.
Utvecklingen tyder på att fler betalningar flyttas bort från det dollardominerade Swift-systemet till kinesiska kanaler.
Andelen av Kinas utrikeshandel som sker i renminbi har stigit till omkring 30 procent, och mer än hälften av alla gränsöverskridande transaktioner görs nu i den kinesiska valutan.
Hongkong blir navet
Trots framstegen har kapitalrestriktioner länge begränsat valutans internationella attraktivitet. Den står fortfarande för endast drygt två procent av de globala valutareserverna, enligt IMF.
För att öka likviditeten och tillgången till renminbi-baserade tillgångar satsar Kina på Hongkong som finansiellt nav.
ANNONS
Staden ska utvecklas till centrum för ränte- och valutahandel i kinesisk valuta, samtidigt som inhemska marknader öppnas för utländska investerare.
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Johannes Stenlund
Johannes Stenlund är en journalist som bevakar ekonomi, näringsliv och politik för Dagens PS. Särskilt intresserad av internationell handel, råvaror, utvecklingsfrågor och politisk ekonomi. Har tidigare skrivit om utrikespolitik och ekonomi för flera svenska tidningar. Trivs både med att förklara det stora sammanhanget och att bevaka den lilla händelsen på plats. Kontakta Johannes Stenlund här.
Johannes Stenlund
Johannes Stenlund är en journalist som bevakar ekonomi, näringsliv och politik för Dagens PS. Särskilt intresserad av internationell handel, råvaror, utvecklingsfrågor och politisk ekonomi. Har tidigare skrivit om utrikespolitik och ekonomi för flera svenska tidningar. Trivs både med att förklara det stora sammanhanget och att bevaka den lilla händelsen på plats. Kontakta Johannes Stenlund här.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS