Donald Trump deklarerar att USA inte längre tänker bära huvudansvaret för säkerheten i Hormuzsundet. ”Vi kommer att vara till hjälp, men de borde ta ledningen”, säger presidenten med adress till bland annat Europa.
Trump lämnar Hormuzsundet åt Europa – så drabbar det dig
De nationer som är mest beroende av oljan från Persiska viken måste nu själva kliva fram och skydda sina intressen.
Hormuzsundet är en av världens absolut viktigaste pulsådror för oljetransporter och USA tar nu sin hand från denna viktiga transportled för världsekonomin, ”vad som händer i sundet kommer vi inte att ha något att göra med” utan andra länder får ”klara sig själva”, rapporterar Yahoo Finance.
Press på Nato och allierade i Europa
Utspelet kommer i en tid då spänningarna i regionen är som högst, präglat av det pågående kriget mellan USA-Israel och Iran och där även andra Guldstater dragits in i konflikten. Teherans inflytande över sundet med militära hot mot fraktfartyg är odiskutabel och skapar oro på världsmarknaden. Det får energipriserna att skena.
I samtal med internationell press varnar Trump för att Nato går en mörk framtid till mötes om medlemsländerna inte stöttar Washington. Ytterst kan det handla om försvarsalliansernas överlevnad.
”Jag lät mig aldrig bli övertygad av Nato. Jag visste alltid att de var en papperstiger, och Putin vet det också, förresten”, har Trump uttalat.
Läs mer: Nato utan USA? ”Papperstiger” enligt Trump DagensPS
Oljan skenar och aktier faller tungt
Trumps utspel under sitt tal till nationen har redan satt avtryck på Wall Street och de asiatiska marknaderna, där osäkerheten kring sundets framtid håller oljepriserna på en fortsatt hög nivå.
Läs mer: Oljepriset rusar och aktier faller efter Trumps tal DagensPS
Larry Fink, vd och ordförande för kapitalförvaltarjätten Blackrock, har nyligen gått ut och varnat för att oljepriset kan stiga mot 150 dollar per fat och att utvecklingen kan utlösa en global recession. Fink varnar i en BBC-intervju för en ”skarp och brant recession”.
Så påverkas du av kriget i Mellanöstern
För svenska hushåll blir effekterna kännbara med dyrare bränsle och högre elpriser, stigande inflation och högre matpriser trots sänkt matmoms, svagare börsutveckling innebär samtidigt lägre avkastning i aktieportföljerna.
Där till blir flygresorna dyrare då cirka 40 procent av världens flygbränsle kommer från Hormuzsundet. Det har redan till viss del slagit igenom på biljettpriserna.
Höjd styrränta, något som Riksbanken inte utesluter, innebär i sin tur högre boräntor, vilket ytterligare skulle pressa hushållens marginaler hårt utöver pristrycket vid pumpen och andra faktorer på grund av det oroliga omvärldsläget.
Finansministern varnar för ransonering
”Fortsätter konflikten under stora delar året sitter vi i en helt annan situation. Då ligger det i tangentens riktning att det skulle kunna bli aktuellt med räntehöjningar om vi får ett bredare inflationstryck”, har Robert Boije, chefsekonom på SBAB, uttalat från sin horisont.
Och finansminister Elisabeth Svantesson (M) utesluter inte att det kan bli aktuellt med ransonering på drivmedel.
”Våra resurser är ju ändliga och om utbudet minskar kan det påverka priser och det kan i slutändan leda till någon form av ransonering. Men där är vi inte än och så långt behöver det absolut inte gå”, säger finansministern till SVT.
Missa inte: Krisplanen: Så drabbas du om bensin och diesel tar slut DagensPS
