Svensk börsraket på tillväxtresa i rymden: "Vi är världsledande"

2. Ni är ett Uppsalabolag som slogs ihop med ett skotsk bolag 2019, berätta hur ni hittade varandra och vilka möjligheter det skapat?

När jag kom in 2014 såg jag att det var en bransch i otroligt snabb utveckling. Inte bara avseende teknik utan också typ av kunder, nya typer av applikationer. Samtidigt behövde branschen mer av standardisering och konsolidering eftersom det vid den tidpunkten fortfarande var rätt spretigt.

Med det som bakgrund noterade vi bolaget. Det kanske var lite tidigt, men det gav oss en valuta som gjorde att vi kunde bli en förvärvsmotor och några år senare förvärva det klart större bolaget Clyde Space, som också är det största förvärvet vi har gjort.

Tidigare NATO-general till svenska börsuppstickaren

En av Sveriges mest meriterade generaler, med bland annat tidigare toppjobb inom NATO, föreslås ta plats i det svenska rymd- och försvarsbolaget hemmahörande på börsens mindre First North-lista.

Det har öppnat möjligheter i Storbritannien och övriga Europa, och bidragit till vår strategiskt viktiga roll i det europeiska ekosystemet i dag.

De var mycket högre upp i värdekedjan än vi. De gjorde satelliter som faktiskt skickades ut i rymden medan vi fortfarande bara gjorde delkomponenter. Sen har vi fortsatt värdekedjeresan genom att i dag jobba med data som skapar information, som skapar kunskap. De senaste tre förvärven har alla varit datafokuserade.

Vårt senaste förvärv, ett svenskt bolag vid namn Spacemetric, är i absoluta framkanten när det gäller att analysera data, och därmed komma ännu högre upp i värdekedjan.

3. Nyligen blev det känt att ni vann ett prestigefullt mångmiljon-kontrakt från ESA vid namn INFLECTION, vad ska ni göra och hur viktigt var det för er verksamhet?

Ja, vi är huvudleverantör till ESAs nya satellitsystem för sjöövervakning. Det är en viktig affär för oss men också för Europa. Kontraktet visar på vår ledande roll inom AIS som är den globala standarden för fartygspositionering. Beställaren är ESA, det europeiska rymdsamarbetet, men pengarna kommer även från UK Space Agency.

INFLECION handlar om nästa generations AIS-teknik, som kallas VDES, där en enkel signalsändning från fartygen istället möjliggör en tvåvägs-kommunikation. Förra året blev vi först i världen med att bygga, skicka upp och driftsätta en VDES-satellit som alltså kunde fånga den nya tvåvägs-tekniken. Just nu diskuteras när tekniken ska regleras som ny standard.

Sedan tidigare är vi en av världens största leverantörer av AIS-data från fartyg. Vi följer dagligen någonstans mellan 60 000 till 100 000 fartyg världen över. Det har vi gjort under många år vilket gör att vi också har en ganska stor historisk datamängd.

2020 förvärvade vi ett amerikanskt bolag vid namn SpaceQuest som redan hade satelliter och var stora inom maritim övervakning.

Den största användargruppen av datan vi producerar från våra satelliter är kustbevakningar. Med den nya tekniken möjliggörs att kunna ställa kontrollfrågor till fartyg man är osäker på. Det blir ett väsentligt lyft för säkerheten och kontrollen.

Det är i den här kontexten som INFLECION ska ses. Genom oss och våra partners i projektet kommer vi inte längre ha några så kallade skuggfartyg, vi kommer att kunna fånga upp deras signaler oavsett hur små och begränsade det är. Fartyg som kapar kablar blir lättare att avslöja.

Ett annat område vi kan komma åt inom INFLECION är illegalt fiske som sägs utgöra 20 procent av all världens fiske. Även om du stänger av din AIS så kommer andra signaler att fångas upp av satelliterna.

4. Om du tittar framåt kommande tre år, vilka milstolpar skulle du önska att AAC Clyde Space uppnår?

För maritim-övervakning, som ju är både sjöfart och territoriell säkerhet, så vill vi tydliggöra att vi är en av de ledande i världen. Det innebär även att vi i Europa har en styrka inom det här området som vi kan bygga vidare på.

Ett annat område vi kan växa inom är det som kallas jordobservation eller earth observation, EO. Framförallt innebär det dataleverans för jord- och skogsbruk som tillsammans står för runt 80 procent av jordens landyta. De är båda också viktiga delar av civilförsvaret i Sverige och globalt.

Jordbruk förbrukar två tredjedelar av världens sötvatten, står för nästan all livsmedelsförsörjning och tillsammans med skogen representerar de en femtedel av CO2-nettot. Satellitdata är avgörande för att kontrollera och optimera hur de utvecklas.

Utan den data vi kan leverera går det inte att förbättra effektiviteten. Därför är det en väldigt stor uppgift och marknadsmöjlighet. För ett tag sedan beräknade EUSPA, EUs rymdprogrambyrå, att EO-marknaden kommer dubbleras på ett decennium. Vissa tror att det går snabbare.

Vi är åtta miljarder människor på den här planeten i dag och ska bli tio. Samtidigt vill vi återställa jordbruksmarker till våtmarker vilket ställer mer och mer krav på att effektivisera jordbruket. Fler ska försörjas fast på mindre areal. Vår data är en nyckelfaktor för att åstadkomma detta.

Vi har inte gått ut med någon prognos för när intäktsbenet för data skulle kunna passera intäkterna för hårdvaran. Men det kommer absolut att ske utan att hårdvaruintäkterna på något sätt för den delen minskar.

Det effektivaste, billigaste och bästa sättet att uppnå det på är att samla in data på jordbruksmarkerna från en satellit. Det kan ge svar på när det behöver bevattnas, när det behöver gödslas eller när det är dags att skörda.

För skogsbruket kan vår data se enskilda träd som exempelvis angripits av barkborren. Vi har redan flera satelliter i drift och nu bygger vi nya för ökad kapacitet. För närvarande är den största enskilda kunden ett kanadensiskt företag.

I dag har vi en väldigt integrerad tillverkning av hårdvaran, vi skapar data med våra satelliter och nu tar vi oss också upp i värdekedjan för att analysera den för att få fram den värdefulla informationen. Vi kommer att fortsätta den där resan för att säkra att vi har det bästa erbjudandet inom de tillämpningar vi fokuserar på.

Vi har inte gått ut med någon prognos för när intäktsbenet för data skulle kunna passera intäkterna för hårdvaran. Men det kommer absolut att ske utan att hårdvaruintäkterna på något sätt för den delen minskar.

5.Till sist, om vi lyfter blicken och vidgar vyerna, hur långt fram ligger den svenska rymdsektorn och Sverige som rymdnation?

Vi kan ju konstatera att det världspolitiska läget har gjort att intresset, särskilt här i Europa, för rymden har stärkts, drivet av behovet av att ha egen kapacitet som har ett stort egenvärde. Det är inte helt säkert att man alltid kan köpa från andra.

Vi ser ett uppvaknade i Sverige också. Sverige står vid ett vägskäl.

Vi måste definiera vår unika styrka i rymdindustrin, samtidigt som många andra länder rör på sig. Hur vi jobbar med rymden behöver knytas närmare både näringslivet och myndigheter, inklusive försvar. Här vill vi förstås vara en central aktör i ett svenskt nationellt rymdprogram.

Då ska man också veta att kostnaden för det vi gör här inte alls är de gigantiska pengarna och de långa ledtiderna som gällde när branschen började bygga stora telekomsattliter för 50 år sedan. Nu kan vi bygga kompletta system på 12 till 18 månader för en bråkdel.

Det stora arbetet i Europa handlar nog om att få upp volymerna. Det finns många duktiga rymdföretag i Europa, och spelare som precis som oss leder i sina nischade kategorier, men vi måste få upp volymerna. Det ökade rymdintresset måste också realiseras i verkliga orders och att man då från svensk sida också stöttar svensk rymdindustri.

När vi skickar upp astronauter eller landar nya farkoster på Mars så må det vara spektakulärt. Men det är också viktigt att se den rymdverksamhet som löser viktiga problem här och nu och det är vad vi arbetar med på AAC Clyde Space.

Läs mer:

Veckans börsprofil: Nya Investorchefen i första intervjun: “Vi förvaltar ett förtroende” – Dagens PS

Veckans börsprofil: Börs-vd:n som rider på lågpris-trenden: “Nu ringer alla” – Dagens PS