Sverige har en av de lägsta statsskulderna i Europa. Nu hoppas Finland på samma recept och sneglar på den svenska skuldbromsen.
Så fungerar den svenska skuldbromsen


Mest läst i kategorin
Sverige gick från kris till en av Europas lägsta statsskulder.
Men hur fungerar den svenska skuldbromsen och vad är det egentligen som ligger bakom? Och varför vill Finland kopiera systemet?
Missa inte: Så sparar svenskarna nu – experterna förbluffade. Dagens PS
Krisen som ändrade allt
I början av 1990-talet stod Sverige mitt i en djup ekonomisk kris. Statsskulden sköt i höjden och närmade sig 70 procent av BNP.
Den dåvarande statsministern Göran Persson satte ord på stämningen i boken ”Den som är satt i skuld är icke fri”.
”Det satte väldigt djupa spår hos svenska politiker och man bestämde sig helt enkelt för att man inte får komma i en sådan situation igen”, säger nationalekonomen Lars Calmfors, professor emeritus vid Stockholms universitet till Svenska Yle.
För att vända utvecklingen enades de stora partierna om ett strängt finanspolitiskt ramverk, det som i dag kallas Sveriges skuldbroms.
I slutet av augusti 2025 uppgick statsskulden till 1 102 miljarder kronor, motsvarande 16,9 procent av BNP året innan, enligt Ekonomifakta. På 1990-talet var nivån uppe i 1 400 miljarder.

Senaste nytt
Överskottsmål och skuldankare
Grunden i systemet är överskottsmålet. Det betyder att den offentliga sektorns inkomster ska vara högre än utgifterna över en hel konjunkturcykel.
”Det har i hög grad bidragit till budgetdisciplin och till att man har hållit sig i varje fall i närheten av målen. Så det är en starkt bidragande orsak till att skuldkvoten har fallit kraftigt”, säger Calmfors.
År 2019 infördes även ett skuldankare. Det innebär att statsskulden ska hållas under 35 procent av BNP på medellång sikt.
Läs också: Putin förlänger kärnvapenbegränsning – men bara ett år. Dagens PS
Få dagens viktigaste nyheter från Dagens PS. Prenumerera på våra nyhetsbrev.
Finland vill kopiera
Men det var inte bara hårda sparkrav som sänkte Sveriges skuld. En stark tillväxt från 1995 fram till finanskrisen 2007 spelade också en stor roll.
”Vi har också haft tur och inte råkat ut för ekonomiska störningar av samma slag som Finland”, säger Calmfors.
I dag är Finlands skuld över 85 procent av BNP. Statsminister Petteri Orpo vill införa en skuldbroms som ska begränsa nivån till 40 procent.
”Vi diskuterade hur alla partier ska ställa sig bakom den kommande lagstiftningen”, sa Orpo efter samtal tidigare i somras enligt Svenska Yle.
Finansminister Riikka Purra betonade samtidigt att läget är allvarligt.
”Skulden kan inte fortsätta att öka. Arbetet med att minska skuldkvoten kommer att sträcka sig över flera regeringsperioder. Det kommer att ta lång tid innan vi ens närmar oss den nordiska nivån”, sa Purra.
Hon framhöll också att de offentliga utgifterna är ohållbart stora och att Finland måste följa EU:s finanspolitiska regler.
Inga straff för att bryta
I Sverige bygger systemet inte på hårda lagar. Om regeringen bryter mot överskottsmålet händer inget juridiskt.
”Det finns inte några sanktioner och regeringen sätts inte i fängelse om den inte följer ramverket. Men det är helt enkelt en norm som man hittills tagit på stort allvar”, säger Calmfors.
Överskottsmålet gäller dessutom över en hel konjunkturcykel, inte år för år. Underskott kan accepteras i dåliga tider, så länge de kompenseras i goda tider.
Nu diskuteras ett nytt steg. En parlamentarisk kommitté har föreslagit att överskottsmålet ersätts med ett balansmål. Calmfors tycker att det kan vara rimligt, men han varnar för risken att reglerna börjar urholkas.
”Det finns en oro bland många ekonomiska bedömare att vi är på väg bort från det ramverk som vi tycker har fungerat väldigt väl”, säger han.
Läs även: Den nya skatten kallas “kommunistskatt”. Dagens PS
Läs även: Landet som förlorar mest på vita husets tullar. Dagens PS

Nyfiken skribent som bevakar företagsnyheter, teknik och samhällstrender – gärna med fokus på hur det stora påverkar det lilla. Trivs särskilt bra med att skriva tillgängliga och engagerande texter för en bred publik med nyfikenhet på världen.

Nyfiken skribent som bevakar företagsnyheter, teknik och samhällstrender – gärna med fokus på hur det stora påverkar det lilla. Trivs särskilt bra med att skriva tillgängliga och engagerande texter för en bred publik med nyfikenhet på världen.

Erbjudandet gäller endast till 30 september! Nyckelfri vardag – Lås upp på distans – Upptäcker inbrottet innan det sker – Anslutet till larmcentral 24/7 – Snabb hjälp vid larm