USA:s skuldtak närmar sig gränsen igen. Men vad händer om taket inte höjs? En ekonom analyserar möjliga följder för marknaden.
"Risk för global finanskris" – experten om USA:s skuldtakskris


Mest läst i kategorin
Dagens PS har tidigare rapporterat att USA riskerar att nå sitt skuldtak i augusti och gå i konkurs, enligt finansminister Scott Bessent.
Nu ger ekonomen Glenn Nielsen en analys av läget och förklarar vilka konsekvenser det kan få för både världsekonomin och Sverige.
”I teorin ja”
Kan världens största ekonomi gå i konkurs? Den frågan har väckts på nytt när USA närmar sig gränsen för sitt lagstadgade skuldtak. Glenn Nielsen, ekonom på Makroanalys hos Swedbank, säger så här i ett mejl till Dagens PS:
“I teorin ja men i praktiken är det mycket osannolikt”.
En konkurs skulle innebära att den amerikanska staten inte längre kan, eller vill, uppfylla sina åtaganden gentemot investerare, förklarar han.
Han beskriver skuldtaket som en lagstadgad gräns för hur mycket den amerikanska staten får låna. När gränsen nås krävs ett beslut från kongressen för att höja taket. Om det uteblir tvingas staten att snabbt minska sina utgifter.
“Om inte skuldtaket höjs i tid skulle det innebära att USA inte längre kan betala tillbaka sina utgifter, till exempel räntebetalningar på skulden, löner inom offentlig sektor samt pensioner”, konstaterar han.

Glenn Nielsen hänvisar också till finansministerns varning:
“USA:s finansminister Scott Bessent har varnat att den så kallade ’X-dagen’, det vill säga då USA tvingas ställa in sina betalningar om inte skuldtaket lyfts, sannolikt infaller i augusti”, skriver han.
Missa inte: Rädda amerikaner stannar hemma: “Väckarklocka för regeringen”. Dagens PS
Marknaden lugn – än så länge
Trots varningarna är marknaden hittills förhållandevis lugn. Nielsen konstaterar att räntorna på amerikanska statsobligationer inte rusat och att dollarn fortfarande ligger på historiskt starka nivåer, även om den tappat något i värde i år.
“Marknaden verkar för närvarande inte särskilt orolig”, skriver han.
Men han varnar samtidigt för vad som kan hända om situationen inte får en politisk lösning. Enligt Nielsen skulle en betalningsinställelse från USA sannolikt få mycket stora effekter.
“Med stor sannolikhet skulle det få stora effekter och riskera att leda till en global finanskris”, säger han. “Dollarn skulle troligen försvagas, räntan på amerikanska statsobligationer stiga och börser sjunka”.
Han betonar att det är svårt att med säkerhet avgöra hur finansmarknaderna skulle reagera, eftersom USA aldrig tidigare har misslyckats med att betala sina skulder. Men just därför skulle konsekvenserna kunna bli särskilt kännbara.
“Förtroendet för USA:s roll i det finansiella systemet skulle få sig en rejäl törn”, konstaterar Nielsen. “Givet den amerikanska dollarns status som världens reservvaluta samt att amerikanska statsobligationer betraktas som en säker investering skulle rörelserna sannolikt bli kraftiga”.
Få dagens viktigaste nyheter från Dagens PS. Prenumerera på våra nyhetsbrev.
Sverige kan påverkas
Sverige skulle inte stå opåverkat vid en skuldkris i USA. Nielsen förklarar att en sådan kris naturligtvis skulle få följdverkningar även här, men att Sverige i vissa scenarier till och med kan framstå som ett tryggare alternativ.
“En global finanskris skulle naturligtvis också påverka svensk ekonomi. Samtidigt skulle Sverige kunna framstå som en säkrare placering än USA vilket exempelvis skulle kunna leda till ökad efterfrågan, och lägre räntor, på svenska statsobligationer”, bedömer han.
Läs också: ”Lyckligare här än i Sverige” – mäklaren om pension i Spanien. Dagens PS
Historiken pekar mot lösning
Trots de potentiella riskerna menar flera bedömare att en lösning är det mest sannolika utfallet. Morningstar lyfter att USA:s skuldtak har höjts hela 89 gånger sedan 1959, ofta efter intensiva förhandlingar. 2011 slutade en liknande konflikt med att kreditvärderingsinstitutet S&P sänkte USA:s kreditbetyg, vilket orsakade turbulens på börsen. Men marknaden återhämtade sig relativt snabbt.
“Det var en flyktig tid”, skriver Morningstars Danny Noonan och understryker att historien visar att marknaderna ofta klarar osäkerhet bättre än väntat.
Glenn Nielsen gör samma bedömning.
“Skuldtaket har höjts eller blivit uppskjutet varje gång sedan 1917 så det mest troliga är att det sker även denna gång, särskilt också med tanke på de konsekvenser som en faktisk konkurs skulle innebära”, avslutar han.
Läs även: Tullar hotar hushållens ekonomi i sommar – experterna förklarar. Dagens PS
Läs även: USA:s ekonomi visar styrka: Inflationen lägre än väntat. Dagens PS

Utbildad webbredaktör som nu studerar IT, media och design. Nu skribent på Dagens PS som bland annat bevakar världen och hållbarhetsfrågor.

Utbildad webbredaktör som nu studerar IT, media och design. Nu skribent på Dagens PS som bland annat bevakar världen och hållbarhetsfrågor.