Sverige satsar miljarder på att hitta och öppna nya gruvor, med fokus på koppar. Nu kan flera stora projekt förändra den svenska gruvnäringen och öka landets produktion rejält.
Sverige laddar för kopparboom – nya gruvor kan dubbla brytningen
Att det finns massor av metall i Sverige och att det jobbas frenetiskt på att hitta den är inte nytt – investeringarna i prospektering har varit stora under 2020-talet.
Men steget från prospektering till en fungerande gruva är långt. Tillståndsprocesser, miljöhänsyn och konflikter med rennäringen kan försena eller stoppa projekt. Men gruvbolagen tror att vi där står inför ett skifte, och att det snart kommer att byggas fler gruvor i vårt land.
”Man kan inte längre säga ’not in my backyard’ och låta andra öppna gruvor”, säger Stefan Romedahl, chef för gruvdivisionen på Boliden, till Ny Teknik.
Ambitionen: Ledande gruvnation
I juli presenterade energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) en ny mineralstrategi med målet att stärka Sveriges roll i Europas råvaruförsörjning, som Dagens PS då rapporterade om. Snabbare tillståndsprocesser och ökad acceptans för gruvnäringen hör till ambitionerna.
”Sverige ska vara en ledande gruvnation”, var Ebba Buschs sammanfattning.
Men utvecklingen på marken går inte entydigt åt samma håll som den politiska ambitionen.
Enligt Sveriges geologiska undersökning, SGU, uppgick investeringarna i svensk prospektering till 1 367 miljoner kronor under 2025. Det var en minskning med 34 procent jämfört med året före.
Nedgången beror enligt SGU främst på att flera större projekt lämnat den intensiva borrfasen och gått vidare till analys, planering och arbete med att fastställa mineraltillgångar.
”De exakta siffrorna ska man ta med en nypa salt. Det är vad bolagen själva rapporterar att de investerar i prospektering och alla har kanske inte samma tankesätt”, säger Love Rudebeck, utredare på SGU till Ny Teknik.
Koppar historiskt viktigt för Sverige
Det som det letas mest efter är guld och koppar.
Just koppar har blivit en strategisk råvara i takt med att efterfrågan växer från elnät, elektrifiering och AI-datacenter. Den geopolitiska utvecklingen har satt Europas beroende av utländska leverantörer i fokus. Priserna är på rekordhöga nivåer, och långsiktigt väntar en stor brist globalt enligt många prognoser.
Koppar har också haft en stor roll historiskt i Sverige – Falu koppargruva var känd som ”den svenska stormaktens hjärta” och producerade under storhetstiden på 1600-talet cirka 70 procent av Europas produktion av koppar.
I dag är Sveriges roll betydligt mindre, cirka 10 procent av Europas kopparproduktion och 0,5 procent av världens produktion. Det allra mesta kommer från Bolidens koppardagbrott Aitik utanför Gällivare, som är Europas största.
Aitik dominerar helt och står för omkring 85–90 procent av Sveriges kopparproduktion. Bolidens gruvor Kristineberg i Lycksele kommun, Renström i Skellefteå kommun och Garpenberg i Hedemora kommun producerar också koppar som en av flera metaller som bryts. Även Zinkgruvan i Askersund, som ägs av Zinkgruvan Mining, producerar koppar som en biprodukt.
Flera nya stora projekt på gång
Men produktionen kommer att höjas betydligt med de projekt som är planerade.
Viscaria i Kiruna är det projekt som kommit längst. Bolaget vill återöppna den tidigare gruvan och räknar med en produktion på omkring 26 000 ton koppar om året. Målet är att inleda produktionen 2027.
Betydligt större är potentialen i Bolidens planerade dagbrott i Laver i Norrbotten, det största av flera nya projekt (se faktaruta). Enligt bolagets beräkningar kan gruvan producera drygt 80 000 ton koppar årligen.
”Om allt går som smort i form av miljötillstånd och så vidare så har vi som tidigast produktion 2035”, säger Stefan Romedahl till Ny Teknik.
Så byggs kopparproduktionen ut i Sverige
Viscaria – Kiruna
Planerad produktion: Cirka 26 000 ton koppar per år.
Bolaget vill återöppna den tidigare gruvan. Miljötillståndet har vunnit laga kraft och målet är produktionsstart 2027.
Laver – Älvsbyn
Planerad produktion: Drygt 80 000 ton koppar per år.
Bolidens planerade dagbrott kan bli ett av Sveriges största kopparprojekt. Tidigast möjliga produktionsstart anges till 2035, förutsatt att nödvändiga tillstånd beviljas.
Stekenjokk och Levi – Vilhelmina
Planerad produktion: Cirka 10 000 ton koppar per år för projektet.
Bluelake Mineral planerar att bryta kopparmalm som även innehåller zink och silver. Malmen ska enligt planen transporteras till Norge för anrikning. Miljötillstånd saknas och bolaget siktar på produktionsstart 2031.
Nautanen – Gällivare
Planerad produktion: Ingen separat årsprognos för koppar anges i underlaget.
Boliden planerar en underjordsgruva med en kapacitet på upp till tre miljoner ton malm per år. Kopparhalten uppges ligga runt 1,3 procent. Projektet har fått bearbetningskoncession men saknar miljötillstånd.
(Källa: Ny Teknik)
Läs mer: Ny strategi ska ge fler gruvor: ”Sverige ska vara ledande”
Läs mer: Gruvboom väntar? Sveriges mest historiska gruvor kan återuppstå
