”Berättelsen om medelklassens förfall är tagen ur luften”, säger sociologen Johan Alfonsson. Under inflationskrisen avlöste larmen om den pressade medelklassen varandra. Men Alfonsson vill belysa att en annan grupp tar den stora smällen.
Sveriges bortglömda klass – krisens verkliga förlorare
Edvard Lundkvist
Uppdaterad: 09 jan. 2026Publicerad: 09 jan. 2026
ANNONS
Mest läst i kategorin
ANNONS
Uppfattningen delas av många: den svenska medelklassen blöder. I en nyligen genomförd läsarundersökning på Dagens PS vittnar läsarna om urholkade löner, pressade hushåll och en känsla av att vara eftersatta förlorare.
Men sociologen Johan Alfonsson, aktuell med boken Vad hände med arbetarklassen?, har en helt annan analys.
Enligt honom är bilden av den lidande medelklassen överdriven. Den döljer en växande klyfta där en anna klass systematiskt har halkat efter på i princip alla fronter.
Otryggheten slår hårdast mot annan klass
“Det finns en debatt om att medelklassen skulle ha fått sämre anställningsvillkor eller blivit mer tillfälligt anställda”, säger Johan Alfonsson till Dagens PS och fortsätter:
“Men kollar man på data ser man att otryggheten snarare har minskat i medelklassen. Det är arbetarklassen som har fått det betydligt sämre.”
När medelklassen har lyfts fram som förlorarna, är det i själva verket arbetarklassen som har fått se sina maktresurser urholkas ända sedan 90-talet.
Snabbfakta ur Alfonssons bok om Sveriges arbetarklass:
ANNONS
- Lönegapet: Reallöneökning 2005–2022: Övre medelklass +23%, okvalificerad arbetarklass +13,5%.
- Anställningsform: Knappt 10% av medelklassen har tidsbegränsad anställning, mot ca 30% i den lågkvalificerade arbetarklassen.
- Flexibilitet: Medelklassen har ett bestående högt inflytande över sina arbetstider, medan arbetarklassen blivit mer styrd.
ANNONS
Senaste nytt
Matematiken bakom klyftan
För att förstå Alfonssons kritik behöver man titta på siffrorna. Löneutvecklingen de senaste åren är ett viktigt exempel.
I boken visar han att utgångsläget och utvecklingen över tid skiljer sig fundamentalt. Sedan 2005 har reallönerna för den övre medelklassen, med yrken som kräver minst tre års akademisk utbildning, ökat med 23 procent.
Under samma period har den lågkvalificerade arbetarklassen bara sett en ökning på 13,5 procent.
“Det innebär att klyftan växer procentuellt, inte bara i faktiska kronor. När inflationen slog till, slog den mot gruppen som redan hade betydligt mindre marginaler”, förklarar Alfonsson.
En definition av klass
Johan Alfonssons skiljelinje mellan arbetar- och medelklass bygger på positionen på arbetsmarknaden, vilket värde deras arbetskraft är förenat med och vilken makt de har.
Medelklassen har yrken som kräver akademisk utbildning.
Arbetarklassen har yrken med kort eller ingen utbildning.
Den väldigt grova indelningen lämpar sig för att kunna göra analyser, observera trender och dra slutsatser på samhällsnivå. Men den blir trubbigt på individnivå.
Det finns många individuella fall där personer i medelklassen fått det tufft under inflationskrisen, vilket Johan också uppmärksammar under intervjun.
ANNONS
Myten om ”proletariseringen”
En myt som Alfonsson vill slå hål på är den så kallade ”proletariseringen” av medelklassen. Det är idén att tjänstemän och akademiker får alltmer osäkra villkor och mindre kontroll över sin vardag. En bild som Alfonsson punkterar.
I medelklassen har mindre än 10 procent en tidsbegränsad anställning. I den okvalificerade arbetarklassen är motsvarande siffra 33 procent.
“Skillnaderna är enorma. Medelklassen har snarare fått mer kontroll över sitt arbete genom möjligheter till distansarbete och flexibilitet”, säger han.
Samtidigt har styrningen av arbetarklassen ökat, ofta genom digital övervakning och algoritmer.
Ägandet som krockkudde
I Dagens PS läsarundersökning definierade många medelklass utifrån ägande – villa, bil och sparande. Alfonsson håller med om att ägandet är en central klassmarkör och betonar att det också fungerar som en krockkudde.
“Den högt belånade medelklassen har mer tillgångar. Man äger i större utsträckning sitt boende och man har mer sparande på börsen. Arbetarklassen har ofta inga sådana resurser att falla tillbaka på”, säger han.
Ett ovant avbrott för gynnad klass
ANNONS
Enligt Alfonsson handlar medelklassens oro och missnöje snarare om ett ovant avbrott i en lång period av förbättring. Krisen hittar man snarare i arbetarklassen.
“Vi borde sluta prata om medelklassens förfall som om det vore ett faktum. Det är en berättelse som saknar stöd i statistiken. Medelklassen egentligen aldrig har haft det så bra som de har det nu.”
Läs även:
Rikedomsfällan: De tjänar mest – men blir fattigare än andra. Dagens PS
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Edvard Lundkvist
Nyfiken redaktionschef som bevakar börs- och finansnyheter med ett särskilt intresse för det internationella perspektivet. Trivs särskilt bra med att skriva oberoende och kostnadsfria nyheter för en bred men intresserad publik.
Edvard Lundkvist
Nyfiken redaktionschef som bevakar börs- och finansnyheter med ett särskilt intresse för det internationella perspektivet. Trivs särskilt bra med att skriva oberoende och kostnadsfria nyheter för en bred men intresserad publik.
ANNONS
Alla dina digitala tillgångar. Ett konto.
På Bybit samlar du alla dina kryptotillgångar på ett och samma konto. Handla, låna och använd ditt saldo utan att flytta värde mellan plånböcker. En enklare, tydligare och mer flexibel handelsupplevelse. En ny standard.
Kom igång!
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS